Expedition: LASHIPA 8

Det är morgon den trettioförsta mars och vi närmar oss sakta men säkert Falklandsöarna/Malvinas. Dagens färgskala är grå och vinden kommer från nord, vilket bromsar vår fart en aning.

Mitt på dagen den tjugosjätte mars anlände vi till Melchior Islands – en ögrupp som ligger mellan Anvers Island och Brabant Island. De flesta öarna i ögruppen är döpta efter det grekiska alfabetet. Vi var intresserade i Melchioröarna eftersom de använts som bas för pelagisk valfångst och för forskning.

Vid soluppgången denna morgon lättade vi ankar och påbörjade vår resa mot Melchior Islands – vårt sista stopp i Antarktis innan vi påbörjar vår resa tillbaka mot Falklandsöarna/Malvinas.

Under de tidiga morgontimmarna onsdagen den tjugofjärde mars fortsatte vi vårt dokumentationsarbete av olika landbaser för flytande kokerier vid Svend Foyn Harbour, Nansen Island.

Den tjugosjunde januari år 1915 eldhärjades det flytande kokeriet Guvernören, medan det låg för ankar vid Enterprise Island i Antarktis. Hela besättningen på 85 man kunde räddas, men de 16 800 tunnorna med valolja brann upp. 95 år senare ligger vi för ankar vid sidan av vraket av denna flytande fabrik, som blivit något av en symbol för den pelagiska valfångstindustri som var baserad i Gerlache Strait.

Det är lugnt väder i dag och vi är på färd mot Gerlache Strait och Nansen Island i syd. I går hade vi dock ytterligare en dag med dåligt väder.

Under de tidiga morgontimmarna den nittonde mars lämnade vi den argentinska basen Esperanza och satte kurs mot Paulet Island och Snow Hill i sydost – platser där medlemmar av Otto Nordenskjöld-expeditionen övervintrade efter att deras skepp Antarctic hade krossats av packisen.

Vårt fältarbete vid Esperanza blev lyckat. Över en mycket lång arbetsdag lyckades vi insamla i stort sett all den information vi sökte.

Vädret förändrades till det sämre under gårdagens natt – intensivt snöfall och en medelvindstyrka på 20 sekundmeter. Jerome och Christophe kämpade hårt för att få ner seglen på kävllen och de spenderade sedan natten på utkik för att undvika kollision med isstycken som inte syns på radar. Ingen av oss sov särskilt gott.

Avresan från Sydorkney blev spektakulär. De grundare vattnen kring ögruppen gör att de isberg som kommer drivande från syd grundstöter och förvandlar arkipelagen till något av en kyrkogård för isberg. Samtidigt gör detta vattnen svårnavigerade och inte helt ofarliga.

Klockan är sju på morgonen den femtonde mars och expeditionen arbetar för närvarande vid den skyddade bukten Factory Cove, på Signy Island, Sydorkney.

Efter mer än tre dagar till sjöss i Drakes sund var det skönt att äntligen se land och is. När vi anlände till Sydorkney var havet fullt av isberg, i olika former och variationer av vitt och blått.

Klockan är tre på eftermiddagen den nionde mars. Vädret är fortfarande fint, men havet har varit oroligare än i går. Vid lunchtid var det omöjligt att hantera både mat och dryck samtidigt – om man släppte glaset skulle det flyga över rummet.

Klockan är 12 den åttonde mars. Havet är inte så lugnt längre och några av oss har börjat knapra i sig sjösjukepiller.

Klockan är nio på morgonen den sjunde mars. Vid nio tiden i går kväll lämnade LASHIPA-expeditionen kaj i Port Stanley, Falklandsöarna/Malvinas och påbörjade sin resa mot Sydorkneyöarna, Antarktis. Trots oroande rykten om inställda flyg från Chile, så kunde Louwrens Hacqubord, Judith Labohm och Gustav Rossnes anlända i tid.

Från den sjätte mars till den tredje april 2010 kommer Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på KTH och The Arctic Centre, University of Groningen, i Nederländerna att genomföra en vetenskaplig expedition till Antarktis. Denna expedition utgör en del av IPY-projektet LASHIPA (Large Scale Historical Exploitation of Polar Areas).