Under veckan har vintern kommit till oss. Vinden har varit kring 10 m/s och temperaturen ett par minusgrader. Det har också snöat vilket lett till ett tunt täcke på däcket mellan våra rum och huvudbyggnaden. Tur att vi är förberedda på Arktis kyla! Vi har också fortsatt vårt provtagningsprogram. När man jobbar på däck behövs det varma overaller för att klara någon längre stund. Likaså behövs det varma vantar.
Vi i vattengänget har avslutat två transekter tvärs Herald Canyon och en tvärs kontinentalbranten längs datumlinjen utanför den ryska ekonomiska zonen. Resultaten ser mycket lovande ut med flera för oss nya observationer. Men vi skall inte dra för tidiga slutsatser, utan bäst att vänta in de resterande stationsresultaten.
De första transekterna var i öppet vatten, men sedan kom vi in i en ganska lös drivis. Inga problem för Oden att ta sig fram med god fart. Vi ser en del fågel, men inte så mycket annat. En isbjörn siktades en kväll men den missade jag. Den hårda vinden i kombination med drivis kan ställa till en del problem för vår provtagning. Oden ”seglar” på ganska bra eftersom vi inte kan ha på motorerna under den timma det tar att provta hela vattenpelaren, vilket betyder att vi driver fortare än isen. Vid en station fastnade vajern till våra vattenhämtare i ett isflak på några tiotals ton och därmed blev det en tvär vinkel på vajern. Som tur var hade vi instrumentet på 200 meters djup och det var ca 500 meter till botten så vi hade lite marginal att spela med. Det tog inte många minuter innan en motor var igång och då kunde styrman backa undan så vajern kom fri. Några gastkramande minuter innan det hela slutade lyckligt. Det finns ett gammalt talesätt att allt man hänger utanför relingen är ett offer till kung Neptun och allt man får tillbaka är en skänk från honom. Vi hade uppenbart kung Neptun på vår sida.
Förutom vårt arbete har sedimentgänget tagit ett flertal kärnor upp till 8 meter ner i sedimentlagren. Kontinuerligt samlar vi också in olika akustiska data som både visar djupet, men också vilket typ av sediment det finns och hur dessa är lagrade i de översta 10-tals metrarna. Om man ser på hur Oden har rört sig under de senaste dagarna är det uppenbart att vi täckt in ett område från ca 350 meters bottendjup ner till ca 950 meter. Geologerna kan från spår i sedimentet dra slutsatser om hur glaciärisarna bredde ut sig och smälte bort under senaste istiden. Här kommer mycket fascinerande resultat komma fram när alla data har analyserats.
Livet ombord har också kommit in i en lunk. Många av de forskare som kom ombord i Barrow har varit på Oden förut, men det är också många nya. I går var det en officiell ”välkomstmiddag”, vilket innebar att i stort sett alla satt gemensamt till bords. Naturligtvis var maten också utsökt – oxfilé med murkelsås och klyftpotatis. Det kan inte bli mycket bättre!