De senaste årtionden har det blivit uppenbart att interaktion mellan luft–snö, luft–is, biosfär–is–atmosfär och luft–hav i Arktis påverkar den överliggande atmosfären.
Den pågående globala klimatförändringen kan leda till ett ökat inflöde av vatten till Arktiska oceanen från floderna, och därmed minskad salthalt. Skiktningen av havet till följd av olika salthalt i ytligt och djupt vatten kan i sin tur förändras. Vi studerar dessa fenomen genom att spåra flodburna organiska ämnen med ursprung i landmiljön i Norra Ishavet.
Målsättningen för det oceanografiska projektet under Beringia 2005 är att öka vår förståelse för den Arktiska oceanens betydelse för det globala klimatet, inkluderande studier av betydelsen av ett minskande sommaristäcke.
Syftet med projektet är att, med hjälp av de spårelement och radioaktiva isotoper som finns i partiklar och löst i vattnet, undersöka det biogeokemiska kretsloppet i Arktis.
Vi har studerat hur miljögifter beter sig i Arktis, hur de kommer dit och vad som händer med dem när de väl är där. För att undersöka detta tog vi prover på vatten, luft, sediment, jord m.m. och försöker spåra hur miljögifterna fördelar sig mellan dessa olika typer av prover.
Vi en mängd prover av vatten och luft för att undersöka hur flödet av ämnen mellan land, flod och hav fungerar i Arktis. De floder som mynnar ut i Arktiska oceanen för med sig ämnen från inlandet som påverkar kemiska processer i havet.
Beringia 2005 innebar en unik chans att sondera kvicksilver i havsis, snö, havsvatten, sediment och luft i Arktis. Mängder av prover samlades in under juli–oktober 2005, och de borgar för att vi ska kunna utöka vår kunskap om Hg i Arktis kraftigt
Huvudmålet med detta projekt är att hitta ett mönster för tidsmässiga förändringar av landtäckning på ett flertal platser i Beringia-området, och att ta reda på vilken effekt dessa förändringar har inneburit för ekosystemets kolbalans.
Stora mängder metan finns lagrat i permafrostområden såväl i mark som i grunda havsområden i Arktis. Målsättningen med detta projekt var att studera halterna av metan och kväveoxid i havsvatten och överliggande atmosfär .
Deltagandet i expeditionen Beringia 2005 ingår i en doktorsavhandling med fokus på det mikrobiologiska kretsloppet i arktiska ekosystem. Olika biologiska prover togs under expeditionen för att undersöka det mikrobiologiska kretsloppet och för framtida forskning.
Isbrytaren Oden tog sig från Skandinavien och tillbaka under expeditionen Beringia 2005. Expeditionen gav marina- och atmosfärvetenskapsprojekt möjligheten att forska på denna regions roll, och hela Arktiska Oceanen, i klimatsystemet.