Vi är nu drygt två veckor inne på etapp två av SWERUS-C3-expeditionen. Vi bytte större delen av forskare och besättning i Barrow, Alaska runt den 20 augusti. För oss som reser båda benen och som var kvar ombord under bytet var det en speciell känsla att säga adjö till alla skeppskamrater från första delen och välkomna alla nya. Vi låg för ankar utanför Barrow och kunde bara uppleva byn genom kikaren. Vår personal skiftade med hjälp av en mindre båt som körde fram och tillbaka. Vi hade en makalös tur med vädret med nästan spegelblankt hav under bytet. Hade det blåst kunde det annars lätt ha ställt till med problem. Vi fick dock en del extra besökare från land i form av ettriga myggor. Första gången jag har viftat bort mygg ombord på en isbrytare. Vi fick också levererat nya förnödenheter och det har smakat bra med färska grönsaker och frukt.

Efter en hel del arbete för alla nya forskare att komma i gång med sina forskningsprojekt och fortsätta pågående mätningar har vi nu kommit in i rutinerna. Från Barrow gick vi till området kring Wrangels ö där vi har provtagit i en djupränna, Herald Canyon, där stora mängder varmt vatten från Stilla havet strömmar in i centrala Arktis. Anledningen till denna inströmning är att vattenytan i norra Stilla havet står något högre än i Nordatlanten och Arktiska oceanen. Efter detta har vi lämnat den ryska ekonomiska zonen och arbetat flera dagar i en flik med internationellt vatten, som sträcker sig in från djuphavet och upp på den sibiriska shelfen. Vi har tagit upp en hel mängd sedimentkärnor, som för oss oinvigda mest ser ut som lera, men som innehåller massor av intressant information. Vi oceanografer har nu inriktat vårt arbete på kontinentalsluttningen där vi arbetar med sektioner från djupt in mot grunt vatten. Vi ser bland annat spännande signaler av vatten som troligtvis sjunkit ner från shelfen och ner i djuphavet. En av SWERUS-C3 övergripande målsättningar är just att undersöka interaktionen mellan grundområden och djuphav.

Man börjar märka att vintern närmar sig. Vi har haft några minusgrader under flera dygn och nyisen börjar breda ut sig över de öppna områdena. När det samtidigt blåser, sker isbildningen i form av små fria iskristaller som flyter upp till ytan och bildar ett tunt ytlager som nästan ser ut som olja på vattnet, vilket också dämpar vågorna. Nätterna är nu helt klart både längre och mörkare, så det är skönt att fartyget ligger på lokal tid, vilket betyder att vi har fullt dagsljus vid lunchtid. Vi ligger nu 14 timmar efter svensk tid. Detta kommer vi att få justera när vi åker vidare västerut genom att ändra klockan så att vi ligger rätt när vi kommer tillbaks till Tromsö om knappt en månad.