Flödet av växthusgaserna koldioxid och metan från källor under havsbotten till atmosfären är en viktig del av den globala kolcykeln. Genom att göra kontinuerliga mätningar av koldioxid och metan ovanför havsytan i Arktis, kommer vi att öka vår förståelse för hur dessa gaser flödar mellan havet och atmosfären. Grunda havsområden, till exempel kustnära områden längs västra Grönland, förmodas vara områden där metan frigörs från källor på havsbotten till atmosfären.

Genom att samla data från dessa områden blir det möjligt att beskriva flödena från de nordamerikanska boreala skogarna och jämföra med data från de högarktiska mätstationerna i Alert, Kanada och Summit på Grönland. Insamlade data kommer också att utöka dagens begränsade datamängder med högupplösta mätningar av koldioxid och metan i atmosfären nära havsytan i grunda områden kring arktiska kontinentalsockelområden, till exempel längs Grönlands västkust.

Mätningar av metan och koldioxid gjordes kontinuerligt genom fyra inlopp, installerade på olika höjder längs Odens bogspröt och masten för meteorologiska mätningar. Luft pumpades till en laserspektrometer (CRDS), som är ett instrument som mäter koncentrationer av koldioxid och metan. Systemet kalibreras automatiskt var åttonde timme genom att kända koncentrationer av koldioxid och metan tillsätts.

På kartan visas områden kring Grönland där preliminära metandata samlats in. Utrustningen var ombord på Oden under expeditionerna Petermann 2015 och OATRC 2015, delvis som ett test av automationssystemet. Sammantaget så var testet framgångsrik och vi har nu samlat in en stor mängd data som kommer att användbar vid omvänd modellering av växthusgasernas dynamik i det klimatkänsliga Arktis.