Isen har stor betydelse för hur fartyg i såväl Bottenviken som Arktis väljer att navigera under den säsong havet är täckt av is. Genom att välja att gå i områden med öppet vatten eller tunn is, kan fartygen spara mycket bränsle och undvika att köra fast i isvallar. För att kunna beräkna var isen kommer att öppna upp sig i råkar och var isen kommer att pressas samman så att isvallar bildas, har fartygen bland annat bilder från radarsatelliter till sin hjälp.

Radarsatelliter kan fånga bilder av havsisen även om himlen är täckt av moln eller om det är mörkt, vilket är extra viktigt under vinterhalvåret då solen aldrig går upp på de nordligaste breddgraderna. Bilderna användas för att ge en översikt av var det ligger havsis, hur isen rör sig och hur den förändras.

Under expeditionen användes en rad olika kameror och sensorer för att samla information om iskoncentrationen, det vill säga hur stor del av havsytan som är täckt av havsis, och isdriften kring isbrytarna.  Normalt beräknas isdriften genom att jämföra två olika satellitbilder och titta på hur havsisen förflyttat sig och förändrats mellan de olika tidpunkterna. Data som samlades in under OATRC 2015 kommer att användas för att kontrollera hur bra våra metoder för uppskattning av isdrift och iskoncentration ifrån satellitdata fungerar.

Under expeditionen kartlade vi även hur besättningen på isbrytarna använder satellitdata idag och vilken information de skulle vilja ha ifrån satellitdata i framtiden. I allmänhet tycker besättningen att satellitbilder och kartor som visar iskoncentration är mycket användbart och skulle gärna ha tillgång till fler bilder. Det är viktigt att kartorna inte är äldre än 1-2 dagar då isen rör sig och aldrig är den samma. När iskoncentrationen observeras föredrar besättningen dock satellitbilder framför redan tolkad satellitdata.