I morse dök låten Homeward Bound upp i mitt huvud. Det kanske är passande eftersom vi genomfört vår sista planerade fältdag, på Vilkitskijön, och vi vänder nu fören söderut. Både forskare och undertecknad är nöjda med resan så långt. För med flera hundra kilo stenprover i bagaget har vi nu kanske skaffat oss ytterligare kunskap om vad dessa avlägsna öar består av för bergarter, och kanske hur hela den amerasiska bassängen har skapats.

Vädret har varit ogästvänligt under flera av våra fältdagar, med både hård vind och snö i den nollgradiga luften, men det har inte stoppat oss (eller helikoptern). Terrängen har varit utmanande, med både is och brant terräng. Det är mer än en person som har fått sig ett ofrivilligt dopp i det kalla arktiska havet, därför att den fasta isen runt öarna varit för tunn – och täckt med ett tunt lager snö för att förrädiskt dölja detta. För att kunna hämta stenprover i den branta terrängen har vi haft rep och sele med oss och utrustningen har vid ett par tillfällen använts där ett eventuellt fall annars skulle slutat på havsisen några hundra meter ner.

Nu råder uppsluppen stämning ombord eftersom vi har lyckats komma iland på alla öar vi planerat – ja, faktiskt alla de öar som utgör De Long. Dessutom kommer vi på vår resa tillbaka till Tiksi antagligen få möjlighet att stiga iland på de mer undersökta, men fortfarande intressanta, Nysibiriska öarna.

I dag ser vi dock fram emot en välförtjänt vilodag efter sex dagar i fält. Vår seglats mot fastlandet kommer att ta en knapp vecka, så vi räknar med att vara tillbaka i Tiksi 16 eller 17 september.

Andreas Bergström, Polarforskningssekretariatet