Tema II: Växter och växtätare

Det är lugnt när vi kommer upp på kalfjället strax norr om Ammarnäs i Vindelfjällen. Några fjällabbar leker över sluttningarna och en stenfalk drar förbi. Vi är ute för att studera småskaliga störningar i den lågalpina zonen, ett par hundra höjdmeter ovan fjällbjörkskogen. Vad är det egentligen som formar vegetationen på kalfjället och vad kan vi förvänta oss av framtiden? Klimat, jordmån och topografi är viktiga faktorer. Men något som har betydelse, men i vissa stycken är mindre studerat, är alla de småskaliga ekologiska störningar som man inte så lätt upptäcker. I begreppet ekologisk störning ligger ingen värdering utan det betyder helt enkelt att djur trampar, gräver, äter, bygger bon eller lämnar spillning och urin. Kan sådana små störningar verkligen betyda något? Ett första steg är att ta reda på hur vanliga dessa störningar är genom att gå längs linjer och på ett systematiskt sätt registrera all påverkan vi ser. Analyser av provytor hjälper oss också att få in data. Den påverkan vi är intresserade av är den som orsakats av allt från älg och ren till lämmel och sork.

Det har varit god tillgång på lämmel, men inga ses kila mellan kalfjällets alla hål och krypin. Vi hittar flera döda lämlar och ser smågnagarnas övergivna vinterbon. Längs våra linjer räknar vi in stora mängder hål som grävts av lämlar och sorkar. Jorden har rörts om. I närheten av hålen samlas spillning och trampet av gnagarfötter är tydligt. Växtbiomassa har konsumerats och näring återförs genom spillning och urin, fast då på andra ställen än där näringen en gång togs upp av växterna. Långa grästunnlar syns i vegetation, tunnlar som gnagarna använt vid födosök och förflyttningar under snön. Inte långt från gnagarnas aktivitetsområde har älgen och haren betat i videsnåren. Bladen är bortrepade och kvistar avbitna. Längre ner, i fjällbjörkskogen, är högörter som tolta och mjölke hårt betade av fjällälgarna. Spillningshögar, ett hem för många smådjur och svampar, vittnar också om älgarnas förkärlek för fjällsluttningarna.

Men förutsättningarna kommer att förändras. Klimatförändringar och andra väderförhållanden ger direkt andra förutsättningarna för växterna men också för djuren och deras påverkan. Genom att jämföra småskaliga störningar i olika delar av de svenska fjällen och i andra liknande områden i världen kan vi bättre förstå vad som pågår och väntar oss.

Roger Bergström, Skogforsk, Uppsala Science Park och Kjell Danell, SLU Umeå