Tema II: Relationer mellan växter och djur i fjällmiljö samt kopplingen till människans historiska användning av markerna

De orangefärgade prickarna visar positionsdata för en älg på vandring norrut, som passerar ett fångstgropssystem vid Tjulträsket, Ammarnäs, alldeles innan den korsar vattnet.

Utgrävningen av stenåldersboplatsen, på en udde i sjön Luspasjaure i Vindelfjällen, påbörjades i måndags 28 juli och fortsätter till och med 14 augusti. Arkeologer från Umeå universitet och Västerbottens Museum har i skrivandets stund hittat rester från tillverkning av stenredskap, brända ben, kol och bitar av rödockra – det senare är något som vanligen förknippas med begravningsritualer. Spännande fynd med andra ord, bara efter några dagars grävning!

En inventering efter fornlämningar, med särskild uppmärksamhet på förhistoriska fångstgropar (där man fångade älg), längs Vindelälven mellan sträckan Ammarnäs och Kraddsele har också utförts under den gångna veckan. Det är ett viktigt stråk för dagens vandringsälgar, men inga nya fångstgropar har hittats. Däremot har vandringsdata för älgar under försommaren, när älgarna vandrar mot fjällen, som insamlats av SLU:s älgprojekt under ledning av prof. Göran Ericsson, samkörts med tidigare kända fångstgropar i andra områden och jordartskartan från SGU, vilket givit ny och intressant information. Fångstgroparna verkar i många fall vara anlagda på sandmarker på platser där älgarna korsar Vindelälven. Djuren verkar också ha passerat (eller fastnat i) fångstgroparna innan de går ner i vattnet. Mönstret upprepas på de flesta platser. Andra gropsystem, med gropar på andra sidan av älven, kanske användes i samband med höstvandringen, när älgarna drog ner till skogslandet? Med andra ord: många och helt nya hypoteser kring relationen älg och människa i ett långtidsperspektiv har formulerats under veckan som gått.

Thomas Larsson, Institiutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet