Den arktiska kolcykeln är en av havets nyckelkomponenter och på grund av dess samverkan med koldioxiden (CO₂) i atmosfären, har kolcykeln också en grundläggande betydelse för jordens klimat. Arktiska oceanen är ett system som just nu genomgår en snabb förändring som orsakas av naturliga processer och av människans påverkan. Förändringar här kommer troligen att få både miljömässiga och socioekonomiska konsekvenser, med stora effekter i subpolara regioner. Det är däremot oklart om Arktiska oceanen kommer att fortsätta vara en sänka eller om det till och med kan bli en källa för koldioxid under det isfria sommarhalvåret. Utfallet kommer till stor del att bero på framtida förändringar i primär- och exportproduktion av kol och kan komma att se olika ut i olika regioner. För att kunna förstå hur Arktiska oceanen kommer att förändras, krävs ingående kunskap av det nuvarande tillståndet och de processer som styr primär- och exportproduktionen av kol, samt förståelse för hur det minskande istäcket påverkar kolcykeln i Arktis.

Inom ramen för forskningsprogrammen TransArc II och GEOTRACES så fokuserade vi på transekter genom Nansen-, Amundsen- och Makarovbassängerna i den istäckta centrala delen av Arktiska oceanen. Prover från vattenpelare och havsis samlades in för att mäta löst oorganiskt kol, total alkalinitet, pH och löst syre. Partialtrycket av koldioxid och den biologiska syrgasmättnaden mättes kontinuerligt i ytvattnet.

Preliminära resultat tyder på nettoautotrofa förhållanden i ytvattnet, det vill säga att mer energi skapas i ytvattnet än vad som förbrukas.  De preliminära resultaten visar även på hög biologisk aktivitet vid iskanten, liksom stora algblomningar under isen längre in i istäcket.