Arktis genomgår för närvarande snabb och genomgripande förändring och klimatförändringarna verkar ske med förstärkande mekanismer på nordliga breddgrader. Kunskaper om tidigare klimatförändringar är därför av fundamental vikt för förståelsen av och förutsägelser om vad som vår framtid bär med sig.

Stora delar av norra halvklotets kontinenter och grundhavsområden har periodvis varit täckta av mäktiga inlandsisar. Från Skandinavien och österut hade vi den Eurasiska inlandsisen, som längst i öster bestod av Karahavsdomen, ett inlandiskomplex som upprepade gånger byggts upp och försvunnit under åtminstone de senaste ca 500 000 åren. Vid olika tillfällen av maximal isutbredning och följande isavsmältning bildades stora israndkomplex som vi kan följa hundratals kilometrar på kartor och satellitbilder. Men vi vet inte helt säkert när de bildades eftersom de dateringsmetoder som förr stod till buds vid utforskning av dessa områden var helt otillräckliga.

De stora israndkomplexen ligger söder om våra tidigare fältarbetsområden, därför har våra senaste expeditioner, 2010 och 2012, inriktas mot Tajmyrhalvöns sydligare del. Här finns ett flertal stora floder som skär igenom israndbildningarna samt havs-, sjö- och flodsediment i lågområden mellan dessa.

Fältarbetet genomfördes genom förflyttning med tre gummibåtar nedströms Luktakhfloden och Övre Tajmyrfloden, samt uppströms Logatafloden – totalt ca 600 km längs starkt slingrande meanderlopp. Dessutom gjordes en båtförflyttning på Khatangafoden, ca 170 km, till en lokal vid namn Novorybnoe. Från upprättade basläger utfördes geologiska undersökningar genom upprensning och dokumentation av de naturliga, 5–30 m höga genomskärningar, som floderna skapat längs sina fåror. Förutom den geologiska dokumentationen och tolkning av de forna sedimentationsmiljöerna togs en mängd prover för senare datering av sedimentens ålder (¹⁴C, ESR, OSL).

Allt provmaterial kom till Sverige strax före jul och har nu börjat skickas ut till laboratorier runt om i världen för olika åldersbestämningar. Först när vi erhållit alla dateringar, vilket tar ett drygt år, kan bearbetning av vårt material påbörjas och vetenskapliga slutsatser dras.

Mammutbete från flodskärning vid Logatafloden. Foto: Johanna Anjar