Kartering av permafrost i norra Lappland med markradar
20 mars 2012 - 28 augusti 2010Hur påverkar permafrostens utbredning grundvattnets flödesvägar vid olika tider på året?
I Arktis är marken till stor del frusen året om vilket gör grundvatten endast kan flöda genom en begränsad del av marken. När Arktis blir varmare börjar en del permafrost tina vilket gör att större grundvattenflöden blir möjliga. Detta påverkar bland annat flödet i vattendrag, transporten av näringsämnen genom landskapet och utbredningen av sjöar och våtmarker i permafrostområdena.
Vårt studieområde är Tavvavuoma i norra Lappland, ett av de områden i Sverige med mest permafrost nedanför fjällen. Här kan en ganska liten uppvärmning innebära att permafrosten tinar, eftersom permafrosten är nära 0 °C.
Vi har mätt djupet till permafrosten, över kärr och torvplatåer, med markradar. Syftet är att kartlägga var i marken grundvattenflöden kan förekomma under både under vintern då den största delen av marken är frusen upp till ytan, och under sommaren då den översta delen av marken är tinad. Permafrostytan kan fångas på en radarbild eftersom de signaler som radarn sänder ut reflekteras effektivt mot is i marken.