Under expeditionen EAGER 2011 (East Greenland Ridge) med den svenska isbrytaren Oden utfördes multistrålebatymetri och penetrerande ekolodning. Man samlade in profiler för seismisk reflektion och refraktion samt gravimetriska data som komplement för data som samlades in år 2007 under expeditionen LOMROG I. Kartläggningen ingick i Danska riksgemenskapens Kontinentalsokkelprojekt. Vi startade i Longyearbyen på Svalbard 17 augusti och återvände till samma plats 10 september 2011.

Multistrålebatymetrisk data samlades in kontinuerligt under Odens 4 000 sjömil långa seglats. Mätdata registrerades med Odens multistråleekolod av typ SIMRAD EM 122 för att undersöka havsbottens processer och morfologi. Man utförde också kontinuerligt penetrerande ekolodning för att bestämma stratigrafin för de översta 50–200 metrarna i sedimentpelaren. Mätdata samlades in med hjälp av ett skrovfast chirp-sonarsystem av typ SBP120 med en frekvens på 2–8 kHz. Datainsamlingen lade fokus på den östra Grönlandsryggen och kontinentalsluttningen sydväst om den, för att kartlägga positionen för sluttningens fot och isobaten för 2 500 m. Som stöd för mätdata från multistrålebatymetrin och analysen av seismiska refraktionsdata utfördes oceanografiska mätningar, med CTD och vattenprover, vid 16 hydrografiska stationer. Under EAGER-expeditionen togs de flesta av vattenpelarproverna med engångssonder av typ XCTD-1 och XTB-T5.

Seismiska data samlades in för att undersöka hur den östra Grönlandsryggen ansluter till den nordöstra Grönlandssockeln. Seismiska data samlades in med hjälp av utrustning som utvecklats för de två LOMROG-expeditionerna, men ett större system användes som seismisk källa. För de refraktionsseismiska undersökningarna användes både seismometrar på havsbottnen (OBS:ar) och mätbojar. Reflektionsseismiska mätdata samlades in med ett kort hydrofonsystem med en aktiv längd på 200 meter. Den seismiska källan bestod av ett system med en volym på 2080 kubiktum med fyra tryckluftskanoner eller ett system med en volym på 1040 kubiktum med två tryckluftskanoner.

Totalt samlades mätdata in för tre seismiska linjer: för linje 1 (125 km lång) utfördes två mätningar, så att data för både refraktion och reflektion kunde registreras. För linje 2 (163 km) kunde endast en mätning av refraktionsdata utföras på grund av problem med det stora tryckluftskanonsystemet, och för linje 3 kunde två mätningar utföras längs den 66 km långa isfria delen av linjen. Ytterligare ett 66 km långt segment av linje 3 fanns på den istäckta sockeln utanför nordöstra Grönland, där en mätning utfördes. Eftersom hydrofonkabeln alltid användes när seismiska data samlades in kunde reflektionsseismiska data registreras för alla mätningarna, fast med varierande skottintervall. Alla 15 mätningarna med OBS:ar och 42 av 46 mätningar med mätbojar genomfördes framgångsrikt.

Gravimetriska data samlades in längs hela rutten med hjälp av Odens gravimeter. Två danska forskningsprojekt bedrevs parallellt med övrig verksamhet ombord. Ett projekt från DTU-Food (Livsmedelsinstitutionen vid Danmarks Tekniske Universitet) fokuserade på att samla in prover av roseobacter-populationer i Grönlandshavet och en ornitologisk observatör från Danmarks Miljøundersøgelser (Aarhus universitet, Danmark) observerade fåglar och marina däggdjur. En svensk keramiker och en färöisk bildkonstnär deltog också i expeditionen.

Tack vare gynnsamma väderförhållanden kunde expeditionens alla mål uppnås