Kartan visar isbrytarna Oden och Healy's transekt i Arktiska oceanen. Sedimentkärnorna som är tagna från Healy visas med stjärnor, provtagningssstationer med CTD-rosett visas med svarta prickar och provtagningsstationer med smutsig is visas med röda prickar.

Kartan visar isbrytarna Oden och Healy’s transekt i Arktiska oceanen. Sedimentkärnorna som är tagna från Healy visas med stjärnor, provtagningssstationer med CTD-rosett visas med gröna prickar och provtagningsstationer med smutsig is visas med röda prickar.

Den tredje delen av expeditionen Beringia 2005 bestod av ett samarbete mellan den svenska isbrytaren Oden och den amerikanska isbrytaren Healy. De två fartygen korsade hela den Arktiska oceanen från Alaska till Svalbard via Nordpolen. Oden startade från Barrow i Alaska och Healy från Dutch Harbor på Aleuterna. Efter att ha arbetat oberoende av varandra under några veckor sammanstrålade isbrytarna 1 september vid 84°N för att gemensamt arbeta sig fram genom packisen under resten av expeditionen.

Det geologiska/geofysiska forskningsprogrammet som beskrivs i denna rapport bedrevs från Healy där provtagning med kolvlod samt mätningar med fartygets multibeam och penetrerande ekolod utfördes. En av huvudmålsättningarna för programmet var att genom kontinuerliga provtagningar och geofysiska mätningar kunna knyta samman de miljö- och klimatarkiv som Arktiska oceanens bottensediment utgör, genom en komplett transekt från Alaska till Svalbard. Ett vetenskapligt samarbetsprojekt mellan det geologiska programmet på Healy och det oceanografiska på Oden bestod av att utforska en del av Lomonosovryggen nära Nordpolen, där det sedan länge spekulerats över att bottenvattenutbyte sker mellan de Amerasiska och Eurasiska bassängerna. Totalt togs 21 sedimentkärnor längs transekten och multibeam samt penetrerande ekolod samlades in kontinuerligt.

Dennis Darby hämtar prover av smutsig is. Foto: Martin Jakobsson

Dennis Darby hämtar prover av smutsig is. Foto: Martin Jakobsson

Preliminära resultat visar redan att sedimentkärnorna går att korrelera längs transekten, det vill säga ett av det geologiska projektets huvudmål. Spår från de senaste istidernas isar hittades genom multibeam-mätningar på nästan 1 000 meters vattendjup både på Northwindryggen och också på Tjuktjerplatån utanför Alaska. Ytterligare en pusselbit i den Arktiska oceanens glaciationshistoria kommer att kunna läggas.

Se forskarrapport Healy-Oden Trans-Arctic Expedition 2005 (HOTRAX ’05): The geological programme