Tema IV: Förändringar över tid i förekomst av djur, människans utnyttjande av naturresurser och geologiska processer studeras genom moderna geokemiska metoder

Här kommer ytterligare en rapport från baslägret vid sjön Luspasjaure. Nu har vädret slagit om och det har blivit betydligt kallare. Det soliga vädret har förbytts mot regn och kalla vindar. Det är inte längre lika lockande att bada i vattnet och jag är extra glad för mitt underställ och alla varma kläder. Vi har för övrigt haft besök av en havsörn i dag som svävade länge över lägret. Från och med i måndags har vi fått förstärkningar i personalstyrkan.

Ett helt gäng arkeologer och glaciologer har anlänt till baslägret för att hjälpa till genom att medverka vid utgrävningar samt genom att samla in sedimentprover från den intilliggande sjön. Glaciologerna hoppas på att kunna måla upp en bild av hur klimatet sett området sett ut längre tillbaka tiden. De tillbringar därför en hel del tid i en gummibåt ute på sjön. De anlända arkeologerna har förutom att hjälpa till på utgrävningen använt dagen till att inventera angränsande områden i närheten där de bland annat hittat en del nya redskapstillverkningsplatser.

Själv har jag hoppat i mina grävkläder och börjat hjälpa till på utgrävningen. Jag och Professor Kerstin Lidén från arkeologiska forskningslaboratoriet har börjat undersöka de områden där de geofysiska instrumenten gett utslag. I det första schaktet vi tog upp verkar vi ha träffat en skärvstenshög. I skärvstenshögen har vi förutom skärvig sten hittat avslag samt delar av en skifferkniv. Trots mängder av skärvsten har vi ännu inte hittat några större kolmängder. Det kanske kan förklaras med att människor som bott på platsen eldat med material som inte lämnar stora mängder kol efter sig.

I de övriga schakten har arkeologerna hittat små bitar rödockra samt förhistoriskt tuggummi. Det verkar bestå av kåda och på en av de påträffade bitarna finns ett avtryck av en tand från den som tuggat på det. Det är otroligt häftigt att genom ett sådant fynd komma så nära de människor som vistades på platsen. Kådan användes sannolikt för att fästa de tillverkade pilspetsarna vid pilskaften och vi kan därför studera redskapstillverkning från skapandet av pilspetsarna till fästandet på pilskaften.

I morgon vidtar arbetet åter i schakten och förhoppningsvis får vi fram ytterligare information som kan hjälpa oss att förstå hur platsen utnyttjats under forntiden.

Andreas Viberg, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet