Forskningsprojekten inom Arktiska Sverige handlade till stor del om klimatförändringar – såväl naturliga som de som orsakats av den mänskliga faktorn. Projekten var tvärvetenskapliga till sin karaktär och hade en tydlig tidsaspekt i sin frågeställning. Till exempel återbesökte forskarna tidigare forskningsområden för att studera förändringar med utgångspunkt i historisk vetenskaplig dokumentation, samt använde moderna forskningsmetoder i dessa områden och på äldre data.
Forskningen var indelad i fyra teman:
Tema I: Klimatets påverkan på glaciärers utveckling
Tema II: Relationer mellan växter och djur i fjällmiljö samt kopplingen till människans historiska användning av markerna
Tema III: Klimatförändringarnas effekt på de känsliga ekosystemen i fjällkedjan
Tema IV: Förändringar över tid i förekomst av djur, människans utnyttjande av naturresurser och geologiska processer studeras genom moderna geokemiska metoder
Från Helags till Treriksröset
Forskningsaktiviteterna ägde rum i den svenska fjällkedjan, från Härjedalen till Lappland, under juli och augusti 2008.
I Ammarnäs ligger Vindelfjällens forskningsstation. Stationen och byn var utgångspunkten för en rad inventeringar och provtagningar från Tärnafjällen i söder till Björkfjället i norr. Under cirka tre veckor upprättades dessutom ett basläger för arkeologiska utgrävningar och datainsamling för studier av växt- och djurliv vid sjön Luspasjaure, på gränsen mellan Norrbotten och Västerbotten.
I Abisko vid Torneträsk ligger Abisko naturvetenskapliga station. Stationen är utgångspunkt för avancerad forskning i omgivningarna och har laboratorier och arbetsrum. Genom kommunikationslösningar i fält och samordnade helikoptertransporter skapades länkar till stationens satellitstationer och övriga fjällområden, så att Torneträskområdet öppnades som en enhetlig arena för forskning. Fältverksamheten under sommaren 2008 byggde delvis på den forskningssamordning som redan fanns inom bland annat projekten Back to the Future och ENVISNAR.
Ett mindre fältläger utgjorde en rörlig forskningsplattform, där varje lägerplats var utgångspunkt för provtagning och forskningsinsatser i närområdet, med understöd av helikopter. På så sätt kunde stora områden inventeras på kort tid och forskarna kunde snabbt nå svårtillgängliga platser.
Polarforskningssekretariatets insatser bestod av planering och samordning av forskning och helikopterstöd, fältläger, kommunikationslösningar och utåtriktade aktiviteter.
Forskningsledare
Gunhild Rosqvist
Stockholms universitet
Göran Ericsson
SLU Umeå
Terry Callaghan
Abisko naturvetenskapliga station
Magnus Mörth
Stockholms universitet
Kartan visar platser från Arktiska Sverige.