Arktis kännetecknas av hårt klimat, låg befolkningstäthet och förhållandevis enkla ekosystem. När klimatet ändras påverkas både djur och växter, bland annat leder det till att många arter flyttar längre norrut, långt norr om trädgränsen. När dessa arter börjar sprida sig till nya områden kan det leda till att befintliga mindre motståndskraftiga arter i Arktis slås ut och endast finns kvar på öar runtomkring i Arktis, vilket tros ha hänt under tidigare värmeperioder.

I somras arbetade forskare på Wrangels ö och på fastlandet vid Tjaunfloden i nordöstra Sibirien för att undersöka sammansättningen av djur- och växtarter. Både Wrangels ö och Tjaundeltat är mycket fina studieområden. Under den senaste istiden var områdena fria från den tjocka inlandsisen och därför finns det fortfarande mycket historiskt material lagrat i jorden. Eftersom områdena är täckta av permafrost, är ben, sediment och annat material som bär på DNA, fortfarande nedfryst och i förhållandevis bra skick – trots att de är tusentals år gamla.

På Wrangels ö samlades 147 prover av förhistoriskt material in och stora delar av de insamlade proverna består av betar från ullhåriga mammutar. I en miljon år levde ullhåriga mammutar runtom norra halvklotet men för ca 12 000 år sedan dog nästan alla mammutar ut, förutom på några få isolerade öar. På Wrangels ö klarade sig mammutarna allra längst och fanns kvar tills för 4000 år sedan. Genom att studera förhistoriska prover från Wrangels ö och Tjaundeltat kan forskarna ta reda på vad som hände med arten efter att den blev isolerad. Proverna hjälper också till att förutsäga hur arter kommer påverkas av temperatur- och klimatförändringar samt när arterna blir isolerade och habitatet blir fragmenterat.

I Tjaundeltat samlades också flera hundra olika prover av bland annat växter, insekter, vävandsprover, spybollar, fekalier och sediment. Genom genetiska analyser av permafrosten kan forskarna dra slutsatser om hur ekosystemet förändrades i förhållande till skiftande förutsättningar under årtusendenas lopp. Genom att jämföra ekosystemen på de arktiska öarna med motsvarande platser på fastlandet kan forskarna dessutom se vilken betydelse öarna har för arktiska arters överlevnad och ekosystemens biodiversitet, men också för att bättre kunna förutspå vilka konsekvenser de nuvarande klimatförändringarna kan få på de arktiska ekosystemen.