Hur många grader är det?

Ni har det nog kallare hemma i Södertälje än vad det är här i Antarktis. Det är sommar just nu på denna sida av jordklotet och inte vinter. Temperaturen ligger mellan -0.5 °C och -4 °C. Kallare än så har det faktiskt inte varit. Ibland blåser det mycket och då känns det kallare – men så är det ju hemma också.

Vad har du för skor för att hålla värmen?

Jag har ett par jättebra svarta skoterkängor. De är väldigt varma, bekväma och vattentäta. De kommer vara jättebra att ha även där hemma när det är mycket snö. De är inte snygga, men det viktiga är att fötterna är varma – eller hur?

Hur mycket kläder har du på dig för att hålla värmen?

Jag har underställ, det vill säga långkalsonger och undertröja, skidstrumpor, tunn ulltröja, halskrage, ordentlig vindtät mössa, dubbla vantar och över det här har jag min flytoverall som är varm och vindtät. Då fryser jag inte alls även om vi är ute flera timmar på isen. Det är också viktigt att ha mycket solskyddsfaktor och bra solglasögon på sig. Solljuset är väldigt starkt här på grund av snön som reflekterar ljuset och på grund av att ozonskiktet är tunt över Antarktis. Det gör att det blir mer UV-strålning och det är inte nyttigt för huden eller ögonen.

Är det många som blir sjösjuka?

När vi åkte över Drakes sund blev vissa av oss lite sjösjuka eller rättar sagt så mådde vi inte jättebra. Men nu när vi är i Amundsenhavet och åker bland packisen är det ingen som blir sjösjuk. Om man tror att man ska bli sjösjuk så blir man det, mycket har med ens egen inställning. Sedan är det viktigt att hela tiden ha lite mat i magen. Jag äter knäckebröd hela tiden när det gungar mycket.

Hur stor är båten?

Oden är 107 m lång, 30 m bred, 7 däck (våningar) hög och 3 däck under vattenlinjen. Jämför det med storleken på Nyckelskolan. Fartyget har 4 stycken huvudmotorer, 2 stycken motorer på varje propeller. Fartyget har alltså två stycken propellrar som driver båten framåt. När Oden ska bryta tjock is använder man alla motorerna. Oden kan bryta flerårsis, som kan vara 3–4 m tjock. Oden är den bästa isbrytaren i Sverige.

Hur många jobbar på båten?

Det brukar arbeta mellan 22–24 personer ombord. Det finns 1 stycken kapten, 4 stycken styrmän (fast alla är inte män), 4 stycken motormän, 4 stycken ingenjörer, 1 stycken elektriker, 4 stycken matroser, 3 stycken kökspersonal, 1 stycken läkare och 2 stycken dataingenjörer.

Vad äter ni?

Vi äter massor av god mat! Kockarna är jätteduktiga. Den mesta maten är svensk husmanskost. Vi har bestämda mattider – 7.30 frukost, 10.00 fika, 11.30 lunch, 15.00 fika, 17.30 middag och är man fortfarande hungrig finns det ett kylskåp med rester, pålägg och frukt att gå och rota i.

Hur är det att sova och vara på Oden?

Jag sover gott i min hytt som jag delar med en lärarinna från Los Angeles, USA. Det låter rätt mycket om fartyget men jag har vant mig vid oväsendet och vaknar i stället om det blir tyst när båten stannar. Det är lätt att leva på Oden. Det är en mycket trivsam båt, även om det är ett arbetsfartyg. Det finns olika uppehållsrum där man kan sitta och prata med varandra, lyssna på musik eller se på TV. Det finns en liten biosalong, ett gym, en bastu och ett litet bibliotek. Vad som inte finns här är internet!

Vad gör du i Antarktis?

Jag fick ett lärarstipendium som delas ut av Polarforskningssekretariatet, och det går ut på att jag lär mig vad polarforskare arbetar med, berätta om det till alla som är intresserade och använda mig av det i min undervisning.

Hur märker man sälar?

Jonas som är sälforskare från Danmark märker sälarna genom att klistra på en sändare på ryggen på sälen. Han använder ett epoxylim – jättestarkt klister. Sändaren sitter fast på sälen tills det är dags för sälen att byta päls, vilket den gör en gång om året. Då trillar sändaren av. Sändarna är i kontakt med satelliter. Varje gång sälen är på ytan skickas information till satelliten om var sälen befinner sig och hur djupt den har dykt. Man kan även sätta dit andra sensorer som t.ex. mäter temperatur eller syrgashalt i vattnet. Vill ni följa sälarnas rörelse så kan ni göra det via webbplatsen rossseals.trackit.cubitech.dk.

Hur tar man prover på sälar?

Man måste börja med att fånga sälen. Vissa sälar måste bedövas innan de fångas. Vissa sälar är så snälla att de inte behöver bedövning. Sälarna fångas in med ett nät och nätet sveps om dem så att de inte kan röra sig. När de är stilla kan olika prover tas på sälen t.ex. blodprov, hår, snor från nosen, bajs.

Hur känns det att klappa en säl?

Det känns som att klappa en blött dobberman, men mer sammetslent. Sälarna har inte så tjock päls, utan de håller värmen med hjälp av späcklagret. Späcklagret är ungefär 5 cm tjockt – det är en rejäl täckjacka.

Hur mycket vägde den största sälen som du märkt?

Den största sälen som jag har varit med och fångat har varit en weddellsäl som vägde ungefär 450 kg.

Vilka djur har du sett?

Jag har sett 3 arter av sälar, 2 arter av pingviner och en hel del olika fåglar. Jag har sett ryggen på en val men jag hoppas verkligen att jag kommer få se fler valar. Sedan har jag sett lite olika djurplankton – krill (ser ut som räkor) och andra mikroskopiska djur från vattnet. Det finns inte speciellt många olika djur här och det beror på att det är så svårt ställe att bo på – alltid kallt och på vintern är det mörkt både natt och dag.

Har du sett några isbjörnar?

Nej, det har jag inte. Isbjörnar finns bara på Nordpolen. De stora rovdjuren på sydpolen är leopardsälar och späckhuggare.

Har du sett pingviner?

Jag har sett två olika arter av pingviner. Den vanligaste pingvinarten hittills har varit adéliepingviner. De är rätt små och jättesöta. De är nyfikan och kommer gärna och hälsar på oss när vi är ute på isen. De är väldigt social med varandra (de brukar vara 3–5 stycken tillsammans) och komiska. När de tar sig fram på isen slänger de sig gärna på magen, glider fram och tar fart med de små fötterna. Den andra pingvinarten är kejsarpingvinerna. De är mycket större och gillar att hålla sig på avstånd.

Får du gå på isen?

Jodå. Isbrytaren Oden stannar varje dag vid ett stort isflak och lägger till, och när landgången är på plats får man går ut på isen. Men det finns regler som alla måste följa innan vi går ut på isen. Man måste ha flytväst och VHF-radio (som en walkie-talkie) med sig och när man går ut på isen måste man berätta det för bryggan (han/hon som styr fartyget).

Caroline Gennser, lärarstipendiat, S:ta Ragnhildgymnasiet