Isbildning och +5 ºC i luften. Inte det vanligaste. Foto: Amund E. B. Lindberg

Sedan vi kom fram till Petermannfjorden för tre veckor sedan har det tjocka isbältet som låg på fjorden drivit bort. Nu är det bara mindre isberg från Petermannglaciären, såväl som lite större isberg och rester av is från årets vinter som driver runt på fjorden. På utsidan, i Nares sund, är strömmen konstant sydgående och med den följer grova isflak. Till stor del är den här isen den grövsta som finns i den Arktiska oceanen. Åldern på isflaken är ofta 4 år eller mer och tjockleken varierar normalt mellan 2 och 4 meter. Att isvallarna sticker upp 2–6 meter över havsytan är inte onormalt och i dessa finns även isberg infrusna. Isen som bildas i den Arktiska oceanen lämnar huvudsakligen bassängen via Framsundet eller Nares sund, vilket innebär att det så här års strömmar stora mängder med is genom Nares sund.

När vi har mätt driften i Nares sund, mellan Petermannfjorden och Archerfjorden, har Oden vid flera tillfällen förflyttat sig mer än 2 knop åt sydväst. Om Oden befinner sig i ett område där iskoncentrationen är 90–100 procent, förflyttar vi oss i samma hastighet som den omkringliggande isen. I dessa områden påverkas havsisens rörelse av vind och ström i vattnet. Strömmen i havet kan bland annat genereras av densitetsskillnader i vattenmassan, tidvattenströmmar, vindgenererad ström eller utflödande färskvattenflöde av större dimensioner. Isberg, som i detta område kan sticka ned 100 meter eller mer under havsytan, påverkas till stor del endast av strömmarna i vattenmassan. Vindens påverkan har oftast liten eller mindre betydelse för dessa flytande kolosser.

Lagom stort isberg som brutits loss från shelfen, ca 5 km långt. Foto: Amund E. B. Lindberg

Häromdagen pågick det isbildning på vattenytan fastän det var plusgrader i luften. Det som var märkligt var att det var solsken, +4 ºC i luften och vindstilla. Isbildningen fortsatte under några timmar fram tills det började blåsa lite.

Fysiken bakom är okonstlad.
Riktigt havsvatten med ca 35 promille salthalt fryser vid ca -1,9 ºC.
Lägre salthalt ger högre fryspunkt.
Färskvatten fryser till is vid 0 ºC och i Bottenviken vid -0,2 ºC.
Det senaste eftersom vattnet där är bräckt. Ju saltare vatten desto tyngre är vattnet. Exempelvis så väger en liter med riktigt havsvatten ca 35 gram mer än en liter med färskvatten.

I solskenet smälter isbergen som kommer från shelfen. Smältvattnet från denna is innehåller inget salt, därför är det rent färskvatten, som flyter ovanpå det salta vattnet i fjorden. Smältvattnet blandar sig ogärna med det betydligt saltare vattnet som redan finns i fjorden. I den salta vattenmassan finns det dessutom en stor mängd kyla sparad och när saltvattnet kommer i kontakt med det nollgradiga smältvattnet börjar is bildas på ytan.

Så även om det nästan är +5 ºC i luften kan nyis bildas på vattenytan!

Mindre isflak med segel. Foto: Amund E. B. Lindberg