Tema II: Fjällräv, rovfåglar och deras byten

Under de tre veckor som förflutit sedan förra rapporten har fjällrävsinventeringen rullat på i hela fjällkedjan och börjar nu avslutas. Trots att smågnagarna minskat i densitet och det toppår som var förutspått för lämlarna uteblivit slår antalet fjällrävskullar alla rekord. Totalt har vi hittat 34 fjällrävskullar i den svenska fjällkedjan med över 200 födda valpar. Flest kullar är födda i Helagsfjällen, Härjedalen/Jämtland, och i Borgafjällen, Jämtland/Västerbotten, med 15 kullar vardera. De övriga fyra fjällrävskullarna är spridda i Vindelfjällen (1), Arjeplogsfjällen (2) samt i Padjelanta (1) vilka tillsammans utgör mer än halva den svenska fjällkedjan.

För egen del har jag tillbringat de senaste veckorna i Borgafjäll med lyinventering samt märkning av fjällrävsvalpar. Totalt har vi varit 7 personer som arbetat i området, 3 med märkning och restrerande med lyinventering och inventering av bytesdjur. Arbetet har förflutit mycket bra med få problem och inga skador. Vädret har dock varit prövande på många sätt! Tredje veckan i juli, när inventeringarna startade i Borgafjäll, inledes med blåsigt, kallt och regnigt väder vilket helt klart var mycket påfrestande för flera av inventerarna. De som inventerade bytesdjur hade dessutom tunga startpackningar i det blöta vädret vilket prövade på både kropp och sinne (kanske framför allt sinne!).

För egen del stortrivdes jag första veckan då jag fungerar som bäst i temperaturer strax ovan nollstrecket. För flera av de andra inventerarna innebar det att de frös mycket. Vädret slog dock om och vi fick samma högtrycksbetonande väder som i övriga Sverige. Detta ledde till gladare inventerare och allt förflöt lätt och smidigt. Värme på fjället är dock ett större gissel än kyla på fjället (åtminstone för mig), med temperaturer som närmar sig 30 °C-strecket är det mycket plågsamt att vandra och att bara vara på fjället. Ingen skugga finns att tillgå och i tältet är det för varmt att kunna vistas. Till och med fjällrävarna verkade tycka att det var för varmt, de stannade inne i sina svala lyor under hela dagarna för att ibland komma ut med hängande tunga för att vädra sig lite. Sista veckan har dock närmast varit perfekt med svalare temperaturer och mer skuggande moln.

I Borgafjäll har vi i år haft alla tre färgvarianter som finns hos vilda fjällrävar; vita, blå och sandfärgade. De blå rävarna är närmast svarta året runt medan viträven är grå under sommaren för att bli närmast helt vit under vintern. Den tredje färgvarianten sand brukar endast utgöra någon enstaka procent av populationen och är sandfärgat året runt. I år har vi haft sandfärgade valpar i 7 av 15 kullar i Borgafjällsområdet. Vad denna höga andel beror på är svårt att säga, men framtida forskning får titta på detta. Det blå anlaget är dominant över det vita, ungefär som ögonfärg hos människor. Två blå fjällrävar kan således få både vita och blå valpar i samma kull. På en lya har vi dock funnit två vita vuxna fjällrävar med både blå och vita valpar, detta är ett klart fall där hanen på lyan inte kan vara far till alla valpar (denna hane verkade dock inte medveten om detta och betedde sig som vuxna hanar brukar!).

I övrigt har både jorduggla, fjällvråk och fjällabb varit dagliga besökare runt tältet vilka är praktfulla fåglar att beskåda. Även jaktfalk och kungsörn har observerats runt lägerplatserna. Kungsörnen är ett naturligt hot mot fjällrävsvalpar varför det alltid blir full fart med varningsskall från de vuxna fjällrävarna när de närmar sig i skyn. Det förundrar mig alltid vilken förmåga de har att särskilja de olika rovfågelarterna, när fjällvråkarna närmar sig lyfter inte ens de vuxna ett ögonbryn. Valparna verkar dock inte ha lärt sig att särskilja vilka fåglar som utgör ett hot och varnar sina syskon för alla större fåglar i skyn.

Det som nu återstår av sommarens aktiviteter är bytesdjurs inventering i Sarek samt återbesök på många av de lyor som är bebodda. Med start den 15 augusti kommer jag att vandra och återbesöka de bebodda lyorna i Helagsfjällen samt i Borgafjäll för att studera sommar överlevnaden samt tillväxt. Återbesök kommer sedan att ske kontinuerligt under hösten. Till hjälp har vi automatiska kameror som reagerar på rörelse som sitter vid foderautomaterna, på detta sätt kan jag följa de märkta fjällrävarna utan att behöva vara på plats. I varje kamera ryms ca 5000 bilder vilket klart säkrar upp senhöstens skrivbordsarbete! Första vändan av återbesök beräknas pågå till cirka 15 september, fjället kommer då att ha bytt skepnad och den första frosten bör täcka marken vissa morgnar. Hoppas på att kunna rapportera om hur arbetet fortskrider och bilder i början på september.

Tomas Meijer, Zoologiska institutionen: Ekologi, Stockholms universitet