Två dagar kvar till jul och arbetet på Oden pågår lika intensivt som tidigare. I en värld fylld av snö och is borde det vara lätt att locka fram julstämningen, men det är något som fattas. Mörkret. Ja, det är nog den eviga solen, och arbetet som pågår dygnet runt, som gör det svårt att förstå att det snart är julafton.

Några seriösa insatser för att skapa julstämning har i alla fall gjorts. För några dagar sedan samlades några för att baka pepparkakor i byssan. Resultatet av deras skaparglädje, ställdes ut till allas beskådan. Om jag ställer mig helt nära och blundar en stund kan doften av nejlikor, ingefära och kanel ta mig hem till de glimmande adventsljusen i mörkret och doften av nyhuggengran. Bara för en kort stund, men det kan räcka för att höja livsmodet.

Det är ibland de små detaljerna som gör det. Dagar då jag inte har någon bestämd syssla att utföra, tar jag gärna en tur runt i laboratorierna och CTD-containern, bara för att se om det pågår något som jag kan skriva om. Så gjorde jag även i fredags och råkade därför fånga Bengt Liljebladh och Julia Diaz, då de utnyttjade dödtiden i ett CTD-kast till att göra sin arbetsplats julfin. Jag tror att det främst är de som har varit ute på många expeditioner eller som alltid arbetar långt hemifrån, som förstår betydelsen av avbrotten i vardagen, och av de små markörerna som förgyller tillvaron. Vi nybörjare förstår det inte förrän vi befinner oss mitt i en vardag som ser helt annorlunda ut än den vi är vana med. Då får vi vara tacksamma för att det finns några med som är mer erfarna och som har tänkt till lite.

Vi har kommit till ungefär hälften av vår resa och fragmenten av kunskaper som jag snappar upp, börjar bilda mönster. För mig är det inte bara varje forskningsprojekt för sig som är intressant, utan även samspelet mellan dem. Flera av projekten ombord har redan från början som tydligt mål att komplettera varandra, genom att studera olika kemiska och biologiska infallsvinklar av det som sker i vatten, is och snö. Vad produceras och konsumeras och var sker det? Vilka faktorer påverkar flödena av koldioxid i ekosystemet? Ökar eller minskar koldioxidhalten i luften om klimatet blir varmare? Det är bara några av frågorna som ännu inte har några givna svar. För att någonsin få en uppfattning om hur allt hänger ihop behöver man mängder av data, och data får man bara genom uthålligt arbete. Här i Antarktis innebär det bland annat att man måste samla in vatten, is och snö för diverse analyser.

Vill man borra iskärnor, måste man komma ut på isflaken och därför tillbringar vi mycket tid förtöjda vid det ena flaket efter det andra. För det mesta gynnar det även sälforskarna som får tid att ge sig ut på jakt, antingen till fots eller med gummibåten. Så långt är alla nöjda, men för oceanograferna skulle det naturligtvis vara mer optimalt om vi var mer rörliga. Deras främsta verktyg är CTD:n och det har vid flera tillfällen hänt att det blivit omöjligt att använda den på grund av att vinden och strömmarna pressar upp isflak mot Odens för. Även om det finns utrustning för att spola vatten i fören, och på det viset hålla isen borta, så räcker det inte alltid. Förhållandena är inte alltid helt perfekta för oceanograferna, men de har ändå lyckats fånga en del av det de är intresserade av. Spår av ett tungt vattenskikt som tycks rinna ner längst botten från grundare områden utför de branta sluttningarna mot djuphavet. Är det saltvatten som har blivit avkylt av isen i shelferna och havsisen, eller finns där även en inblandning av smältvatten? Varifrån kommer vattnet och vilka vägar tar det? Den frågan är också intressant när det gäller det ett par grader varmare vattenskiktet som ligger under ytvattnet. Hur långt in går det under shelferna? Det kan mätningar med CTD:n inte ge svar på. Där krävs det utrustning som kan nå in under shelf-isen. Varje mätning som görs ger ytterligare data som, för den som har de rätta kunskaperna, kan foga ytterligare en pusselbit till hur världen är beskaffad. När vi skönjer mönstret i pusslet får vi en allt bättre grund att stå på när vi ska förstå hur människans egna aktiviteter påverkar helheten.

God Jul från oss alla!

Marja Andersson, pedagog och verksamhetsledare för Naturvetenskap och teknik för alla