Sitter i köket på Wasa, Röda arméns kör sjunger och det luktar nybakat. Ja, av någon anledning finns det en skiva med rysk körmusik här nere och Göran har mer eller mindre bakat hela tiden sen han kom hit, förutom när han igår putsade stugans alla fönster.

Vi kom till Wasa i förrgår efter ett långpass på 25 timmar bakom ratten. Containrarna står kvar nedanför berget och bandvagnarna står på rad utanför. Under sista dygnets körning gjordes absolut allt för att inget skulle gå sönder och behöva lämnas kvar. Missljudet från bandvagn 13, Elsa, hade återkommit och ökade dag för dag. Den fick därför gå helt utan släde sista biten. Tack vare goda snöförhållanden klarade vagn 15 att dra tre slädar – ett praktfullt ekipage. Med tre mil kvar passerade vi den övergivna bandvagn 14 med sin släde. Den såg ut att ha klarat sig bra på egen hand i 21 dagar.

I går var det sovmorgon. Göran och Micke tog en promenad ut på berget och kikade efter Görans gamla mätområden, som kallas transekter. Carl inventerade kartor och satellitbilder inför nästa tur till Svea. Vid jämförelse mellan gamla och nya satellitbilder ser det inte ut att ha skett några större förändringar i landskapet i den region som vi planerar att besöka härnäst. Fast i skala 1:250 000 skall man nog inte vara allt för säker att allt är precis som sist.

Pär och Micke gav under gårdagen även generatorn lite uppmärksamhet och vatten fylldes på från en 1 000-literstank, som finnarna hade tagit upp från blåisområdet. I dag jobbas det på som vanligt igen. Det finns massor att göra vad gäller underhåll på fordon och lossning av gods. Carl och Göran planerar att åka till Fossilryggen, fem mil bort, redan i morgon. Efter ett planeringsmöte i morse stod det klart att det är en hel del som ska hinnas med under den knappa månad som återstår av expeditionen.

Fyllning av vatten med hjälp av finländarnas gamla vagn av typen Nasu, som används som gårdstraktor. Janne läkare tillika vattenansvarig. Solpanelerna på norra fasaden har fullt med stenskott i glasen efter vinterstormarna då vinden är stark nog att blåsa iväg småsten. Foto: Carl Lundberg

Dagens highlight, och även utan tvekan expeditionens nationalromantiska höjdpunkt för oss utlandssvenskar, var Görans fika klockan 16.00. I skuggan av levande ljus pryddes bordet av klenäter, mandelskorpor och saffransbröd i form av Prästens hår, Enkelkuse, Dubbelkuse, Flätad längd och Gullvagn samt därutöver en sort som inte ens fanns upptagen i Vår kokbok, fjortonde upplagan, Rabén & Sjögren, 1986. Den hemgjorda glöggen som dragit sedan i går korades som den godaste någonsin av Carl och Micke.

Göran har bakat saffransbröd. Foto: Carl Lundberg

Nu är det dags för repetitionsutbildning på snöskoter inför Fossilryggenresan. Micke jobbar på med att serva bandvagn 15 och Pär lossar last.