Syftet med det här projektet är att bättre förstå strukturen och funktionen av planktonsamhället i Arktiska oceanen och hur dessa är kopplade till olika vattenmassor och strömmar. En minskad utbredning av den arktiska havsisen leder till ändrad vattenbalans i till exempel Nordatlanten. Det kan potentiellt få konsekvenser för bildandet av djupvatten och kan därmed påverka de globala havsströmmarna.

En förändring i utbredningen av havsisen kommer också att ha stor lokal betydelse för de områden som i dag är istäckta. Det kommer att reducera ytvattnets salinitet och därmed förstärka skiktningen av vattenmassan, vilket får stort inflytande på strukturen och funktionen av planktonsamhället. För att kunna värdera de biologiska effekterna av klimatförändringarna är det mycket viktigt att ha en bra beskrivning av de marina ekosystemen.

Under expeditionen beskrev vi sammansättningen och funktionen av planktonsamhället vid 42 provtagningsstationer längs en transekt. Transekten sträckte sig från Longyearbyen över Nansenbassängen, Gakkelryggen, Amundsenbassängen och Lomonosovryggen. Vi fick därmed en bra möjlighet att studera planktonsamhället i ett flertal olika vattenmassor.

Genom att studera växtplankton, växtätande djurplankton och rovlevande djurplankton har vi undersökt deras roll i den arktiska födoväven. Djupfördelningen av näringssalter, växtplankton (klorofyllinnehåll och artsammansättning) och protozooplankton (små djurplankton) kartlades med hjälp av vattenhämtare från åtta olika djup. För att undersöka djupfördelningen av större djurplankton tog vi prover med planktonhåv i fem intervall. Djurplanktonens födointag bestämdes sedan med flera olika metoder (produktion av fekalier och genom maganalyser). För att mäta sedimentationen använde vi oss av sedimentfällor som hängdes ut på tre olika djup.

Vi håller just nu på att analysera insamlade prover och data och våra resultat kommer att publiceras som artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Data kommer även att vara tillgängligt hos Arctic Ocean Diversity.