En av de viktigaste växtätarna i Arktis är renen. De är kända för att påverka vilka växtarter som finns i Arktis, bland annat genom att betande renar minskar spridningen av träd, höga buskar och örter. Renarna påverkar även vegetationens näringscykel, de biologiska processer som pågår i marken och hur vegetationen påverkas av klimatförändringar. För att ta reda på hur vegetationsmönster och biologisk mångfald i Arktis kommer att se ut i framtiden, är det viktigt att undersöka samspelet mellan växter och olika växtätare.

För 15–20 år sedan byggdes ett antal hägn på flera ställen runt om i Arktis. Hägnen sattes upp för att hålla renar ute och genom att jämföra data från när hägnen byggdes med data från idag, är det möjligt att se hur betesdjuren har påverkat den yttre vegetationen. På så sätt går det att se den långsiktiga effekten av renbete på tundrans vegetation och näringscykeln i Arktis.

Under 2017 återinventerades hägn samt omgivande områdena i Semmeldalen på Svalbard. Under inventeringen mättes artsammansättning, vegetationens grönska, bladens totala yta (LAI) samt hur mycket ljus som vegetationen reflekterar, vilket bland annat kan påverka näringscykeln, energibalansen och växthusgasers flöde.  Jordprover togs för analyser av kväve och fosfor.

Sommarens fältarbete var framgångsrikt och de insamlade uppgifterna kommer att vara av stor betydelse när det gäller att förstå hur den arktiska vegetationen kommer att reagera på framtida klimatförändringar. Under sommaren 2018 kommer hägn på minst tre platser; Toolik i Alaska, Kangerlussuaq på Grönland och Ny-Ålesund på Svalbard, att läggas till studien för att inkludera fler klimatförhållanden, vegetationstyper och betesmarker.