Kamtjatka är en halvö på andra sidan jordklotet, som vid ett första betraktande har stora likheter med Skandinavinen med dess skogar, fjäll och floder. Klimatet påminner också om det vi har. I ett viktigt avseende är Kamtjatka mycket annorlunda – landskapet präglas av aktiva och vilande vulkaner. Många intressanta jämförelser kan göras mellan de två halvöarna. Vår målsättning var att i första hand studera växtätare och hur de påverkar ekosystemen. Med olika metoder sökte vi kvantifiera förekomsten av växtätare, i första hand däggdjur men också vissa insektsgrupper samt den påverkan som de åstadkommer (konsumerade blad och andra växtdelar; gångar och andra spårtecken). Vi undersökte fyra lokaler på mellersta och södra Kamtjatka. Generellt kan man säga att växtätarsamhällena där till viss del påminner om vad vi finner i Skandinavien, till exempel vissa gemensamma sorkarter, brunbjörn, skogshare och ren. Andra arter är gemensamma med Nordamerika, t.ex. murmeldjur, jordekorre, piphare och snöfår. Växtätarsamhällena varierade också i sammansättning mellan de fyra lokalerna. Vi sökte också kvantifiera påverkan av vissa insektsgrupper, främst då på vedartade växter (risväxter, träd och buskar). Ett preliminärt intryck är att insekternas påverkan på växterna var betydligt lägre än vad vi finner i Skandinavien i motsvarande miljöer – kanske är växterna mer kemiskt försvarade på Kamtjatka? Detta skulle möjligen kunna förklaras av att växterna i Beringia varit utsatta för en betydligt hårdare och mer långvarig påverkan från små och stora växtätare (megaherbivorer). Kemiska analyser av växtmaterialet kommer att ge oss en bättre bild av hur växt–djur-interaktionerna är i dessa miljöer. Den växtätare som idag gör största påverkan i många miljöer på Kamtjatka är brunbjörnen – i Skandinavien är det hjortdjur som älg, rådjur och ren.

Se forskarrapport Plant–herbivore systems in Kamchatka