Under expeditionen Beringia 2005 arbetade jag med att försöka förstå hur bland annat kräftdjur klarar att skydda sig från ultraviolett strålning (UV) i de ofta grunda och mycket klara sjöarna i Arktis. Om de utsätts för UV-strålning har djuren förmåga att dels skydda sig med olika typer av pigment, alternativt att gömma sig undan den farliga strålningen genom att simma nedåt. Jag tog prover i sjöar i Sibirien och Alaska för att få en uppfattning om vilka, och hur stora mängder, pigment olika kräftdjur har i sin naturliga miljö. Dessutom genomförde jag ett experiment ombord på isbrytaren Oden där kräftdjur från samma sjö skyddades, respektive utsattes för UV. Parallellt med de specifika studierna på kräftdjurs pigmentering tog jag vattenprover, med en standardiserad metodik, som kommer att ingå i en internationell databas kring arktiska sjöars funktion. Databasen är tänkt att utnyttjas dels för grundforskning, dels för forskning kring miljöeffekter på sjöar i Arktis vid en eventuell global temperaturhöjning och uttunning av ozonskiktet.

Se forskarrapport Food web composition and responses to UV radiation in arctic freshwater ecosystems