De arktiska fjärilslarven Gynaephora rossii livnär sig på ett videblad. Foto: Joakim Hjältén.

De arktiska fjärilslarven Gynaephora rossii livnär sig på ett videblad. Foto: Joakim Hjältén.

Målsättningen med vårt projekt under Beringia 2005 var att studera diversitet, utbredning och samspel mellan viden, insekter och deras parasiter. Viden (Familjen Salicaceae) är den dominerade gruppen vedartade växter i Arktis, och därför också betydelsefull för många växtätare och de rovdjur och parasiter som är associerade med dem. Vi fann viden (totalt 11 arter) på alla de nio lokaler som besöktes under Beringia 2005. På alla platser utom en, Wrangels ö, utnyttjades videna av gallbildande växtsteklar. En mycket hög procent (80–90 % i vissa populationer) av växtstekellarverna bar parasiter. Preliminära resultat antyder att diversiteten bland parasiterna är hög men på grund av bristande kunskap om taxonomin hos denna grupp av insekter i Arktis kan vi inte idag säga hur många arter som utnyttjade växtsteklarna. Våra resultat antyder dock att parasiter/parasitoider har en stark påverkan på dödligheten hos växtsteklarna och att de kan reglera deras täthet. En annan betydelsefull växtätare och arktisk specialist som studerades under expeditionen var Gynaephora rossii, tillhörande familjen tofsspinnare (Lymantriidae). Denna art kan ha ett larvstadium på upp till 14 år och lokalt vara mycket talrik. Vi undersökte larvernas preferens för 27 olika växtarter och fann att bara 8 arter tillhörande 3 växtfamiljer accepterades som föda. Detta visar på att arterna kan ha ett snävare födoval än man tidigare antagit.

Se forskarrapport Biogeographical pattern of diversity, distribution and regulation of arctic willows and insects