Vädret i Arktis har betydelse för alla, av två anledningar. För det första är väder ett globalt fenomen, och atmosfären i Arktis är direkt kopplad till väderhändelser längre söderut. För det andra förändras hela Arktiska oceanen när Arktis blir varmare och istäcket minskar. För att förstå och förutsäga förändringar i klimatet måste vi förstå vädret i Arktis, och för det krävs att vi vet mer om molnen.

Vår kunskap om moln i norra Arktis är begränsad. Vad vi vet är att en viktig bit av pusslet är de små luftburna partiklarna som kallas aerosoler. De är helt nödvändiga för att moln ska bildas, och de påverkar hur molnen reflekterar och sprider ljus. Aerosoler kan ha många olika ursprung, men luften i Arktis är långt borta från de vanliga källorna. Det betyder att det finns väldigt lite aerosoler, och vi vet inte var de kommer från. Tidigare studier av arktiska moln har visat att de innehåller små partiklar av organiskt material som verkar komma från havet, men det är okänt hur de hamnat i luften. Vår studie var utformad för att undersöka en möjlig väg aerosolerna kan ha färdats från havet till luften – via bubblor i öppna råkar mellan isflaken. När bubblorna spricker sprider de små droppar i luften, och tidigare studier har visat att det finns bubblor nära isflaken.

Vi tillbringade två månader ombord på isbrytaren Oden. En stor del av den tiden låg vi förtöjda vid ett stort isflak, drivandes nära Nordpolen. I andra änden av isflaket, långt ifrån båten, gjorde vi våra experiment där vi bevakade en öppen råk. Vi mätte strömmar i vattnet, temperatur, salthalt och lösta gaser för att undersöka hur bubblorna kan bli till. Bubblorna filmades med en speciell bubbelkamera precis under vattenytan. Partiklar vid vattenytan mättes med en flytande aerosolkammare som samlade in varenda partikel som avgetts från vattenytan. Vi övervakade samma plats med öppet vatten i fyra veckor, såg vad som hände när isen rörde sig, när vädret förändrades och när vattnet började frysa vid sommarens slut.

Nu är det dags för en omfattande analys av insamlad data för att bygga upp en bild av vad som hände. Våra preliminära resultat tyder på att det fanns färre bubblor än väntat. Vi ska nu ta reda på varför, och om det är typiskt för området. Efter analysen kommer vi att samordna resultaten med de andra projekten på expeditionen för att se hur våra resultat hänger samman med biologin, atmosfären och isen.

Helen Czerski
University College London

Matthew Salter
Stockholms universitet