Även om snön börjar smälta på land, påminner isbergen fortfarande om var vi befinner oss. Foto: Anders Torstensson

Högsäsongen gör sig påmind i Potter Cove. Temperaturen ligger just nu runt nollan och den tidigare snötäckta marken börjar träda fram. I början av månaden hade vi ett värmerekord för januari sedan mätningarna började – det var hela 10,5 plusgrader i luften! Forskningsstationen har varit överfull med 140 personer under några dagar på grund av försenade fartyg och flyg. Därmed känns det inte längre som att vi är så långt bort från omvärlden.

Att forska i Antarktis innebär att man ofta ställs inför problem som man kanske inte skulle stöta på i många andra forskningsprojekt. Till exempel måste man se till att packa otroligt noga eftersom det kan ta månader att få hit ny utrustning – allt från nya batterier till reservdelar till mätinstrument. Tre salthaltsmätare har slutat fungera och alla forskare samsas nu om den sista. Alternativet är att vara uppfinningsrik när man inser att man saknar något eller att något måste repareras. Vi hade nog inte klarat denna expedition utan silvertejp och parafilm. Vår packning skickades från Sverige för ett halvår sedan, och det är alltid roligt att överraskas av vad man packat ner. Vi vet fortfarande inte vad stekspaden skulle vara bra för.

Isen och snön smälter sakta men säkert bort under de långa sommardagarna. Foto: Anders Torstensson

Ungefär var tionde dag måste vi byta dieselgeneratorn, som förser hela basen med elektricitet. Det innebär ett strömavbrott som följs av ett ostabilt elnät som kan skada utrustning vid uppstart. Därför måste vi rycka ut alla kontakter och starta om all elektronisk utrustning vid generatorbytet. Ett arbete som involverar hela basen och ofta innebär problem för experiment som är beroende av elektricitet. Ibland måste vi plötsligt upp mitt i natten och rycka ur kontakter.

Att använda internet här är ungefär som att resa 15 år tillbaka i tiden, man får mycket tid till att göra annat medan man försöker uppdatera webbläsaren. Som tur är räcker det till att hålla kontakt med vänner och familj. Efter att offline-versionen av Spotify slutade fungera efter första månaden så spelas numera bara gamla mp3-album med millenium-techno i labbet. Vi ser nu fram emot att höra något annat än Scooter och Alice Deejay.

Ytterligare problem uppstår ofta med utrustning utomhus. Vi har varit beroende av en vattenpump som pumpar havsvatten in till laboratoriet. Dessvärre har denna pump varit mycket olycksdrabbad denna säsong. Den har varit med om att isberg flyttar runt den, ett flertal elfel, och dessutom tycker elefantsälarna att den är perfekt att klia sig mot när de ömsar skinn. Som tur var kom det till sist en ny pump med det senaste planet. Den är nu elefantsälsäkrad och fungerar utmärkt.

Elefantsälar tycker om att leka med vattenpumpen under månljuset. Foto: Anders Torstensson

Även om det finns mycket som kan gå fel under polarexpeditioner, så går det mesta alltid att lösa, och det är en fantastik upplevelse att vara här. Än så länge har det varit en väldigt lyckad expedition för oss – trots några mindre motgångar så ligger vi bra till i schemat, och vi har redan mycket data och prover att arbeta vidare med under den sista månaden här. Mikael fick i helgen chansen att åka till den brasilianska forskningsstationen Comandante Ferraz, då andra forskare skulle dit på ett möte. Det var en spektakulär båtresa bland isbergen, och när han kom fram fick han avnjuta brasilianskt espressokaffe, cachaça och guaranaläsk.

Den brasilianska forskningsstationen Comandante Ferraz, som ligger två timmars båtfärd från Carlini. Foto: Mikael Hedblom

Dramatiska isberg visar sig när man tar sig runt King George Island. Foto: Mikael Hedblom