Fysisk oceanografi
26 november 2010 - 27 januari 2011Under de senaste decennierna har glaciärerna som mynnar i Amundsenhavet i västra Antarktis förtunnats allt snabbare. Tydliga tecken visar att detta beror på att glaciärerna smälter i allt snabbare takt genom havets inverkan, eftersom vattnet under shelfisarna är varmare. Man tror att det varmare vattnet främst flyter genom sänkorna i Amundsensockeln. Trots att det cirkumpolära djupvattnet är mycket viktigt för Amundsenhavets kontinentalsockel saknar vi fortfarande viktig information om den spatial–temporala variationen för det cirkumpolära djupvattnet. Huvudsyftet med den här expeditionen var att förstå den spatiala och temporala variationen för sockelns cirkumpolära vatten.
I vår undersökning av den centrala Amundsensockeln ingick CTD- och LADCP-transekter som sträckte sig från den yttre sockeln över avbrottet i sockeln på olika platser i östra och västra Amundsenhavet och vidare över den breda sänkan som leder till den inre sockeln. Ett utsatt mätinstrument återfanns och sänktes åter till ca 550 meters djup.
Ett till instrument förankrades på kanalens motsatta sida för att fånga utflödet och lära oss mer om värme- och färskvattenbudgetarna för den västra sockeln.
Transekten indikerar ett varmt botteninflöde längs sänkans nordöstra sluttning, på samma sätt som våra observationer under 2008/09. Botteninflödet 2010/11 var dock betydligt svagare, kallare och tunnare än inflödet 2008/09.
Vi jämförde värden från sluttningarna med situationen under 2008/09 då det fanns ett ca 1000 meter tjockt flöde österut längs sluttningen, med en hastighet på ca 20 cm/s som påverkade gränsskiktet på bottnen. År 2010 fanns inga tecken på en så stark strömning och inga spår av den i gränsskiktet på bottnen.
Hastigheterna som observerades vid förankringen uppvisar i allmänhet kraftig variation enligt tidvatten- och säsongsmässiga tidsskalor. Integration av hastigheterna längs kanalen med avseende på tiden vid de övre och undre nivåerna illustrerar den här tendensen till rörelser på sockeln nära bottnen och svagare rörelser utanför sockeln längre upp.