Agulhas II lastar av vid shelf-is kanten. Foto: Carl Lundberg
Och så kom både julen och båten. Det blev julotta på julafton och avlastning från shelfiskanten. Vi tog bilarna dit för att vara på plats och hjälpa till med lossning av lösgods. Tyskarna tog in det mesta av sitt gods i containrar. Fast det blev inte så mycket hantering för våran del för de lyfte hela släden på ca 5 ton in på båten, där lastade besättningen på våra pallar och så lyftes den tillbaka till oss. Sen återstod det mest att bara surra.
Vi fick dock ett extrauppdrag. Den sydafrikanska transportkonvojen hade åkt till fel landningsplats och saknade navigationsmedel och lokalkännedom för att ta sig till båten. Vi fick i uppdrag att åka och hämta dem i dimman och eskortera dem till båten. I gengäld så drog de loss oss med sin gula traktor när jag, på min premiärtur, kört fast med den 6-hjulsdrivna bilen trots att den var olastad.
Tjänster och gentjänster… Så här i efterhand så kan det nog sägas att vi hade på tok för högt däcktryck för att få bra fäste på snön.
På kvällen var det julfirande med trerätters middag och bordsservering:
– morot- och ingefärssoppa
– gås med knödel (typ palt), rödkål, sås och plommonchutney
– stekta äpplen med mandelkrokant och vaniljglass
Rött vin, vitt vin och öl efter eget val. Fri bar på kvällen, precis som varje kväll, fast två tyska herrar i lederhosen var ett unikt inslag.
Vi överlämnade en fotobok som julgåva och Eberhart, chefen, noterade med uppskattning att den var signerad med julhälsning från chefen för Polarforskningssekretariatet.
Det var en fantastisk kväll fast saknaden efter hem, vänner och familj såklart blir extra påtagligt just på julafton. Ni skall veta att vi tänker på er även om det kan vara svårt att hålla kontakten med allt som händer, sker och ska göras här nere.