Deltagarna i forskningsexpeditionen på Nordpolen.

Den 22 augusti 2012 kl 23.50 – några timmar senare än beräknat – nådde Oden till slut Nordpolen för sjunde gången. Vi hade förberett oss i, vad vi tyckte, rimlig tid innan och öppnat champagnen eftersom vi beräknade att vara framme inom 20 minuter. Dock ville naturens lagar annat. Vi kämpade och kämpade, backade och tog fart åtskilliga gånger för att komma igenom de sista stora isvallarna. I stället för 20 minuter tog det nu 3 timmar att ta oss den sista biten.

När GPS:en till slut visade 90°N, så höjdes glasen och den lätt avslagna drycken intogs. Alla hade samlats på Odens brygga och för första gången upplevde jag att den kändes något trång. Att stå där på toppen av världen i ett otroligt vackert islandskap för första gången var en mycket speciell känsla. Tankarna var många och trots att vi hade varit i farten i många timmar, så fanns inte den minsta känsla av trötthet.

När vi sedan bökat oss in vid ett lämpligt isflak kunde matroserna Lillen, Kenneth och Ralf lägga ut landgången och alla var väldigt snabba med att komma ner på isen. Särskilt de av oss som inte tidigare varit ute på isen under de tre veckor expeditionen pågått. Stämningen var på topp och stora grillen åkte fram. Erik Hellberg, Polarforskningssekretariatet, tog på sig rollen som generös grillmästare och bjöd på korv och läsk i massor.

Vädret hade varit molnigt med dimma under stor del av dagen, men det lättade när vi kom ner på isen och strålande sol kunde avnjutas. Traditionsenligt så ställdes alla upp för gruppfoto och flaggor från de nationer som representeras på årets expedition vajade i den svaga vinden.

När timmen var sen och alla hade gått ombord igen var det dags för jobb. Vårt svenska coring-gäng från Stockholms universitet (Richard, Ludwig, Jerker och Markus) laddade sin piston corer för att ta ett bottenprov på Nordpolen. Med Polarforskningssekretariatets nya geovinsch lyckades grabbarna få upp en fin kärna på 6,3 meter från över 4 000 meters djup. Jag antar att det inte är allt för många som har gjort det tidigare.

I dag ångar vi vidare på vår forskningsplattform på jakt efter fler intressanta platser där våra forskare ska ta många fler prover. Nu med den skillnaden att vi har kommit över på den sibiriska sidan av Arktis.

Joakim Lindström och Erik Hellberg, Polarforskningssekretariatet

Erik Hellberg och Joakim Lindström.