Vi är åter i Jakutsk nästen ett år efter första delen av vår expedition längs Lenafloden och dess tillflöden. I år ska vi åka norrut från Jakutsk och försöka komma så nära mynningen i Arktiska oceanen vi bara kan. Längs vägen åker vi upp i mindre biflöden med en liten motorbåt och provtar vatten.

Att komma till ett sommarvarmt och dammigt Jakutsk och på två dagar sätta ihop en fungerande treveckorsexpedition på en rysk båt kan vara en utmaning. Den första frågan ”var är pengarna?” är inte lätt att besvara, men jag tror att det är löst efter ett antal e-mail mellan Stockholm och Jakutsk. En annan fråga är hur vi ska få tag på en kock eftersom den tilltänkte sagt upp sig innan expeditionen ens börjat. Det bor ju många i Jakutsk och någon borde väl vara intresserad av att laga mat för tio personer på en liten och trång båt under tre veckor? Medan våra ryska kollegor försöker lösa kockfrågan åker vi andra runt i staden i en liten skåpbil för att köpa upp proviant och de sista utrustningsdetaljerna innan vi kan ge oss av.

Tisdag den 11 juni var den officiella startdagen för färden och vi åker ner till båten, Merelotoved, som på två dagar har målats och putsats och nu ser mycket prydlig ut. Men det saknas fortfarande mycket – bränsle, generator, livflotte och tillstånd, så vi förbereder oss på förseningar.

Besättningen ser i alla fall glada ut och vi har fått en kock, Klara, som verkar bestämd och säker på sin sak, så det ska nog bli mat till oss. Klockan 23, i den sista timmen av 11 juni, tar vår kapten, Andrei, fram en ny rysk flagga, som han hissar och säger: ”nu åker vi!”. I en makalöst lugn och ljummen natt lämnar vi så äntligen det dammiga Jakutsk och sätter kurs norrut på Lenafloden.

Per Andersson
Naturhistoriska riksmuseet