Flera av jordens största floder rinner ut i den Arktiska oceanen och avrinningsområdet i Sibirien domineras av permafrost, dvs. marken är frusen året om och endast det översta marklagret tinar. I den nordliga taigan och tundran finns stora mängder organiska kol och permafrosten utgör ett stort lager av växthusgaser i form av infruset kol och sediment. En ökad uppvärmning ger ökad transport av vatten och sediment i floderna. Genom att undersöka Lenaflodens avrinningsområde och dess permafrost och berggrund kan forskarna förstå hur långsiktiga storskaliga förändringar inom dräneringsområdet påverkar det material som transporteras av floderna och ut i den Arktiska oceanen.

Forskningsledare

Per Andersson
Enheten för geovetenskap, Naturhistoriska riksmuseet