Detta 4 000 km långa område är till stora delar outforskat trots att det är ett av världens största grundhav. Syftet var att bättre förstå de enorma flöden av kol, material och vatten som passerar genom detta system under sin väg från den sibiriska tundran till det inre av Arktiska oceanen, speciellt med avseende på effekter av ett förändrat klimat.
International Siberian Shelf Study 2008
Expeditionen baserades på det ryska forskningsfartyget Jacob Smirnitskiy. Fartyget är byggt för undersökningar av arktiska kustvatten och anpassas inför expeditionen med ny utrustning för det omfattande vetenskapliga programmet. Tekniken inkluderade avancerade provtagare för sediment, vatten, luft och is samt modern utrustning för att snabbt och säkert mäta variationer i salthalt och temperatur. Flödet av viktiga växthusgaser som koldioxid och metan mättes kontinuerligt med känsliga sensorer. I de fartygsbaserade laboratorierna användes avancerade filtreringsmetoder för separation av olika substanser och partiklar i både vatten och sediment.
Projektet International Siberian Shelf Study 2008 (ISSS-08) var en del av Internationella polaråret, ett koordinerat internationellt vetenskapligt program, som pågick 2007–2008, för ökad förståelse av polarområdena. Expeditionen bekostades av svenska, ryska, nordiska och amerikanska finansiärer, där särskilt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse bidragit.
Vetenskapliga frågeställningar
Betydelsen av polarområdena för klimatet, den kemiska sammansättningen av haven och som mottagare av långväga transporterade föroreningar, har under de senaste åren alltmer kommit i blickfånget. Klart står att kunskaperna om dessa svårtillgängliga trakter är långt ifrån fullständiga och att det ofta saknas data för att avgöra hur ett varmare klimat påverkar transporten av både organiskt och oorganiskt material från de nordliga kontinentområdena till världshaven.
I en värld med ökad förbränning av fossila bränslen förutspår klimatmodeller att de största framtida temperaturhöjningarna kommer att ske i sibiriska Arktis. Effekten av dessa temperaturhöjningar är en minskning av havsistäcket under sommaren, en upptining och minskad utbredning av permafrosten på land och en ökad erosion längs kusten. Alla dessa effekter kopplas tillbaka till klimatsystemet genom förändringar i kol- och materialflödena från land till hav och atmosfär. Det som tillförs haven från land med floderna utsätts för biogeokemiska omvandlingar i kusthaven, sedimentation, och flöde ut i de arktiska centrala djupbassängerna.
Den övergripande frågeställningen var hur situationen är i dag och hur denna kommer att kunna ändras med en klimatförändring. Fokus var därför inte endast på kvantifiering av flödena, utan även på att förstå de processer som ligger bakom. Resultaten från denna studie blir en viktig del i förståelsen av framtida klimatutveckling och dess olika återkopplingsmekanismer.
Svenska forskningsledare
Örjan Gustafsson
Stockholms universitet
Leif Anderson
Göteborgs universitet
Per Andersson
Naturhistoriska Riksmuseet
Johan Ingri
Luleå tekniska universitet