I samband med den svensk-kanadensiska forskningsexpeditionen Arctic Ocean 2016 inbjöd Polarforskningssekretariatet forskare som befinner sig tidigt i karriären, att delta i expeditionen inom ramen för Early Career Scientists-programmet (ECS).

Early Career Scientists-programmet (ECS) var ett initiativ för att ge forskare som befinner sig tidigt i karriären möjlighet att få erfarenheter, kunskaper och kontakter som kommer att gynna deras egna forskningsprojekt och karriärer i framtiden.

De nio deltagarna kom ifrån olika universitet och var hade sedan tidigare erfarenhet från marin- eller polarforskning. Under expeditionen fick de arbeta inom ett specifikt forskningsområde, med en senior forskare som mentor, och därmed  fick de en omfattande träning och erfarenhet av marina fältmetoder i polarmiljö.

Gruppbild på Nordpolen

Medlemmar i Arctic Ocean 2016s borrkärnnor-och-sediment-team på Nordpolen. Från vänster: Steffen Wiers, Grace Shephard, Draupnir Einarsson, Carina Johansson, Luz María Mejía Ramírez och Markus Karasti. Foto: Grace Shephard

Möjligheten att forska på tidsskalor som sträcker sig över tiotusentals år var utmanande men gav ett spännande perspektiv

Att delta i Early Career Scientists-programmet (ECS) 2016 var enormt viktigt för min karriär. Det var sex intensiva och utmanande veckor, men chansen att få konkret erfarenhet av datainsamling ombord på en framstående forskningsplattform i ett av världens mest avlägsna hörn, var ovärderlig. Polarforskning kräver en dynamik som är tvärvetenskaplig, internationell och präglad av samarbete. Med stöd av meriterade forskare och tekniska experter öppnade ECS-programmet upp för spännande dialoger, som redan omvandlats till nya projekt och möten på stora konferenser.

Vanligtvis arbetar jag med att försöka ta reda på Arktiska oceanens geologiska historia, vilken sträcker sig miljontals år tillbaka i tiden. Receptet för att lyckas med detta kräver en mängd olika datauppsättningar och en av de viktigaste ingredienserna är att studera ålder och egenskaper hos sediment från havsbotten. Att hämta borrkärnor och prover från havsbotten samt beskriva och registrera sediment var nya erfarenheter för mig och chansen att studera tidsskalor som sträcker sig över tiotusentals år var ett intensivt arbete, men gav nya spännande perspektiv. Expeditionen Arctic Ocean 2016 visade också på vikten av att  kombinera grundforskning, där det övergripande syftet är att samla in ny information och bygga vidare på befintlig kunskap, och tillämpad forskning som är inriktad mot att lösa en viss fråga.

På Nordpolen befann jag mig mer än 14 000 km från min hemstad i Australien och resan har bara gjort mig än mer säker på att satsa på min forskarkarriär.

Sedimentkärnor på ett bord

En rad av färdiga sedimentkärnor som visar förändringarna i sedimentfärg och egenskaper över tid/djup. Foto: Grace Shephard

Grace Shephard
Senter for Jordens utvikling og dynamikk (CEED), Universitetet i Oslo, Norge

Andra ECS-deltagare i arbetslaget med sediment, borrkärnor och dess egenskaper

Luz Maria Mejia Ramirez
Department of Geology, Universidad de Oviedo, Spanien

Steffen Wiers
Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

Mentor

Martin Jakobsson
Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet

Vägledningen, förslagen och stödet jag fick av min mentor var ovärderligt

Early Career Scientists-programmet (ECS) på isbrytaren Oden är något man bara upplever en gång i livet. Tack vare programmet kunde jag som ung karibisk forskare utan tidigare erfarenhet av polarforskning, få chansen att planera och genomföra ett provtagningsprojekt om mikroplastföroreningar i Arktiska oceanen. Att delta i ECS-programmet var ovärderligt eftersom det gav mig erfarenhet att arbeta i fält och ta prover av arktiskt vatten, havsis och sediment för att leta efter mikroplaster. Utöver provtagningen fick jag också chansen att undersöka dessa prover ombord på ett forskningsfartyg.

Ett viktigt inslag i ECS-programmet var att varje deltagare hade en mentor. Vägledningen, förslagen och stödet som min mentor Katarina Gårdfeldt gav mig under både planeringen och genomförandet av forskningsprojektet under Arctic Ocean 2016 var ovärderliga. Programmet skapade även en miljö där unga forskare kunde bygga upp yrkesnätverk med kollegor och andra forskare.

Sammantaget har ECS-programmet varit till enorm hjälp för min forskningskarriär eftersom det (1) gett mig erfarenhet av forskning i polarområden, (2) låtit mig lägga grunden för samarbeten med internationella forskare och (3) utökat mitt akademiska nätverk. På ett mer personligt plan gav programmet mig en chans att få se Arktis otroliga skönhet och jag hoppas att framtida generationer också kommer att kunna ha möjligheten att göra det.

borrar i den arktiska havsisen

Early Career Scientists-deltagaren La Daana Kanhai från Trinidad borrar i den arktiska havsisen. Foto: Bengt Berglund

Havsiskärna insamlad i Arktis

Havsiskärnor insamlade i Arktis undersöks i labb på isbrytaren Oden. Foto: Steffen Wiers

La Daana Kanhai
Galway-Mayo Institute of Technology, Irland

Mentor

Katarina Gårdfeldt
Institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Praktisk erfarenhet av fältarbete inom gränsskiktsmeteorologi, aerosolfysik och klimatforskning i Arktis

Early Career Scientists-programmet (ECS) gav oss konkret, praktisk erfarenhet av fältarbete inom gränsskiktsmeteorologi, aerosolfysik och klimatforskning. Våra mätningar innehöll vertikal profilering av atmosfären med ballongmonterade radiosonder, mätning av inkommande och utgående strålning på ytnivå och testtagning av luftburna aerosolpartiklar. Det nära samarbetet och lagarbetet inom gruppen gjorde att vi lätt kunde dela med oss av våra olika kunskapsområden och bredda vår förståelse för mätteknikerna.

ECS-programmet gynnade våra karriärer på flera viktiga sätt. Det gav oss en bra möjlighet att arbeta med andra deltagare och ledande forskare samt la grunden för framtida samarbeten både inom våra egna fält och över olika forskningsdiscipliner. Men det viktigaste programmet gav var kanske den konkreta erfarenheten av att föreslå och utveckla egna forskningsidéer och möta de praktiska utmaningar som uppstår vid implementeringen av idéer ute i fält. En speciellt viktig lärdom var att flexibilitet och anpassning är två viktiga ingredienser för att lyckas genomföra bästa möjliga mätningar.

Mätningar ombord på isbrytaren Oden. Foto: Anna Fitch

Mätningar ombord på isbrytaren Oden. Foto: Anna Fitch

Väderballong släpps från isbrytaren Oden. Foto Anna Fitch

Väderballong släpps från isbrytaren Oden. Foto Anna Fitch

Anna Fitch
SMHI, Norrköping

Piotr Kupiszewski
Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet

John Prytherch
Institute for Climate and Atmospheric Science, University of Leeds, Storbritannien

Mentor

Michael Tjernström
Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet

Expeditionen väckte mitt intresse för regionen – jag fick nyligen finansiering för en studie av sedimentära processer i Arktiska oceanen

Jag deltog i expeditionen Arctic Ocean 2016 på isbrytaren Oden som en del av Early Career Scientists-programmet (ECS) och var med i det geofysiska kartläggningsteamet.

Vårt team arbetade med tre kartläggningssystem som samlade in data om vattenkolumnen, havsbotten och djupare sedimentlager i Arktiska oceanen för att skapa profiler som visar havsbottens form och struktur.  Vi bevakade även kvaliteten på datainsamlingen och såg till att den var hög under hela expeditionen. Trots att jag hade erfarenhet från tidigare expeditioner, var den kärva miljön i Arktiska oceanen en utmaning för datainsamlingen. Genom ECS-programmet lärde jag mig mycket om driften av akustiska system som kan användas för att bättre förstå oceanografiska processer i ett område samt bearbetningen av data.

Innan expeditionen var Arktiska oceanen ett okänt område för mig. Min ursprungliga plan var att tillämpa min tidigare erfarenhet på ett nytt område och därigenom integrera min kunskap inom datainsamling, men expeditionen väckte mitt intresse för regionen. Jag har nyligen beviljats medel för att undersöka sedimentära processer i Arktiska oceanen, vilket har gett min karriär en ny riktning.

Kvinna sitter i labbet med det flerstråligt ekolodet på Odens brygga

Lara i det flerstråligt ekolodets labb på Odens brygga under expeditionen Arctic Ocean 2016. På skärmarna, från vänster till höger: flerstråligt ekolod som möjliggör 3D-kartering av havsbotten, sedimentekolod som visar avgränsningen mellan olika sedimentlager och berggrunden samt EK-80 som kartlägger vattenkolumnen. Foto: Piotr Kupiszewski

Lara F. Pérez
De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland, Köpenhamn, Danmark

Andra ECS-deltagare i arbetslaget med geofysisk kartläggning samt kartläggning av vattenkolumnen

Evgenia Bazhenova
Center for Coastal and Ocean Mapping, University of New Hampshire, Durham, USA

Mentor

Martin Jakobsson
Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet