Hans Nilsson och Ingemar Wolf sätter upp MARA:s antennfält Foto: Hans Nilsson.

Hans Nilsson och Ingemar Wolf sätter upp MARA:s antennfält Foto: Hans Nilsson.

MARA är en atmosfärsradar som mäter ekon från dammiga plasman (en blandning av jon/elektron plasma och laddade partiklar av is och/eller annat stoft) vid mesopausen (80–90 km höjd) samt ekon från troposfären och lägre stratosfären (300–12 000 m). Från radarekona kan man få information om vindprofiler, dammiga plasmans egenskaper, vågor, turbulens, samt temperaturgradienter i luftmassor. Ekona från mesopausen uppträder endast sommartid och är nära besläktade med nattlysande moln. Tidiga mätningar indikerade stor skillnad mellan norra och södra hemisfärerna, men genom att MARA först använts i Kiruna innan den skickades till Antarktis kan en god kvantitativ jämförelse göras. De mätningar som gjordes under SWEDARP 2006/07 visar att PMSE är ungefär lika starkt och ofta förekommande vid Wasa som i Kiruna. En preliminär analys av radardatat från troposfären visar på många likheter med vad som ses över Kiruna. Dock tycks tropopausen oftare ha en otydlig signatur i radardatat över Wasa. Vindarna var oftast från sydväst. Under en period med kraftiga vindar från nordost sågs mycket turbulens och kraftiga vertikala vindar. Dessa vertikala vindar var sannolikt lävågor orsakade av Basen, det berg MARA och Wasa är placerat på.

Se forskarrapport MARA – Moveable Atmospheric Radar for Antarctica

MARA:s antennfält -  elektronik till radarn finns inne i den lilla modulen bredvid Foto: Hans Nilsson.

MARA:s antennfält – elektronik tillhörande radarn finns inne i den lilla modulen bredvid Foto: Hans Nilsson.