Isla de los Estados – kvartärgeologi och paleoklimatologi vid världens ände

28 november 2005 - 16 december 2005

Den hårt stormdrabbade stranden, vindpiskade Nothofagusskogen och mäktiga berg vid lägret i Bahía Colnett. Foto: Karl Ljung

En svensk-argentinsk expedition till Isla de los Estados (Staten Island) utanför Sydamerikas sydostspets – på Kap Horn-seglatsernas tid känd som skeppskyrkogård – genomfördes under november och december 2005. Syftet var geologiskt; att genom studier av glaciala avlagringar, sjösediment, torvlagerföljder och årsringsvariationer på träd rekonstruera glaciations-, vegetations- och klimathistorien på denna perifert belägna ö. Den ligger på nordsidan av det blåsiga Drakes sund, som skiljer Sydamerika från Antarktis. Det svenska arbetet härnere ingår i det så kallade ATLANTIS-projektet, som undersöker klimatutvecklingen och dess tidsmässiga synkronitet eller fasförskjutning från norr till söder i Atlanten. Tidigare har man arbetat inom projektet på öarna Grönland, Island, Färöarna, Azorerna, Grenada och Tristan da Cunha. Dessutom anknyter studierna på Isla de los Estados direkt till tidigare forskningsexpeditioner, både svenska och argentinska, till Antarktiska halvön på sydsidan av Drakes sund. En tredje uppgift var, naturligtvis, också att anknyta till den avsevärda kunskap som redan finns om södra Sydamerikas, och då särskilt Tierra del Fuegos (Eldslandets) glaciationshistoria, samt klimat- och vegetationsutveckling.

Den norra kusten av Isla de los Estados på Puerto Cook sett från den annalkande Ocean Tramp. Foto: Svante Björck

Expeditionen utgick från Ushuaia, världens sydligaste stad och tillika huvudort på den argentinska delen av Tierra del Fuego. Vi färdades med en inhyrd kombinerad segel- och motorbåt och fältarbetet genomfördes dels från ett läger i land i bukten Bahía Colnett på öns nordsida, dels direkt från båten utifrån olika strategiskt valda ankarplatser inne i andra bukter och fjordar. Ett avsevärt material hembragtes; stratigrafiska loggar från kustklintar eroderade i glaciala och relaterade sediment, borrkärnor från sjö- och torvlagerföljder, samt dendrokronologiska (årsrings) serier från både döda och levande träd. Dateringar visar redan att dessa olika typer av data för oss tillbaka till den senaste omfattande nedisningen. Då nådde glaciärer från bergen på öns inre långt utanför den nuvarande kusten och ut på den – genom den globala havsytesänkningen – då delvis torrlagda kontinentalsockeln. Denna nedisningsperiod avslutades för ungefär 17 000 år sedan, direkt efter det som i ett globalt perspektiv brukar kallas för det ”senaste glaciala maximat” (Last Glacial Maximum, LGM) och som kulminerade för ungefär 20 000 år sedan. Hela vegetations- och klimatutvecklingen härnere sedan dess, inklusive marina nivåförändringar och nederbördsrelaterade vattenståndsförändringar i sjöarna, bör kunna rekonstrueras med hjälp av det hembragta materialet!

Se forskarrapport Isla de los Estados – Quaternary geology and palaeoclimatology at the end of the world

Referenser

Andresen, C.S., Björck, S., Bennike, O. and Bond, G. 2004. Holocene climate changes in southern Greenland: evidence from lake sediments. Journal of Quaternary Science 19, 783–795.
Andresen, C.S. and Björck, S. 2005. Holocene climate variability in the Denmark Strait region – a land-sea correlation of new and existing climate proxy records. Geografiska Annaler 87 A (1), 157–172.
Andresen, C.S., Björck, S., Rundgren, M., Conley, D. and Jessen, C. 2006. Rapid Holocene climate changes in the North Atlantic: evidence from lake sediments from the Faroe Islands. Boreas 35, 23–34.
Auer, V. 1956. The Pleistocene of Fuego- Patagonia. Part I: The Ice and Interglacial Ages. Annales Academia Scientiarum Fennicae, Series A III, 45, 1–22.
Auer, V. 1958. The Pleistocene of Fuego- Patagonia. Part II: The history of the flora and vegetation. Annales Academia Scientiarum Fennicae, Series A III, 50, 1–239.
Björck, S., Olsson, S., Ellis-Evans, C., Håkansson, H., Humlum, O. and De Lirio, J.M. 1996. Late Holocene palaeoclimatic records from James Ross Island, Antarctica. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 121, 195–220.
Björck, S., Bennike, O., Rosén, P., Andresen, C.S., Bohncke, S., Kaas, E. and Conley, D. 2002. Anomalously mild Younger Dryas summer conditions in southern Greenland. Geology 30 (5), 427–430.
Björck, S., Rittenour, T., Rosén, P., França, Z., Möller, P., Snowball, I., Wastegård, S., Bennike, O. and Kromer, B. 2006. A Holocene lacustrine record in the central North Atlantic: proxies for volcanic activity, short-term NAO mode variability and longterm precipitation changes. Quaternary Science Reviews 25, 9–32.
Caldenius, C. 1932. Las glaciaciones cuaternarias de la Patagonia y Tierra del Fuego. Geografiska Annaler 14, 1–164.
Caminos, R. and Nullo, F. 1979. Descriptión Geológica de la Hoja 67 e, Isla de los Estados. Buenos Aires: Servicio Geológico Nacional.
Dalziel, I.W.D., Caminos, R., Palmer, K.F., Nullo, F. and Casanova, R. 1974. South Extremity of Andes: Geology of Isla de los Estados, Argentine Tierra del Fuego. American Association of Petroleum Geologists Bulletin 58 (12), 2502–2512.
Dudley, T.R. and Crow, G.E. 1983. A contribution to the flora and vegetation of Isla de los Estados (Staten Island), Tierra del Fuego, Argentina. Antarctic Research Series, Terrestrial Biology II, 37, 27 pp.
Heusser, C.J. 1989. Late Quaternary vegetation and climate of Tierra del Fuego. Quaternary Research 31, 396–406.
Heusser, C.J. 1998. Deglacial paleoclimate of the American sector of the Southern Ocean: Late Glacial – Holocene records from the latitude of Canal Beagle (55°S), Argentine Tierra del Fuego. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 141, 277–301.
Hjort, C., Ingólfsson, Ó., Bentley, M.J. and Björck, S. 2003. The Late Pleistocene and Holocene glacial and climate history of the Antarctic Peninsula region as documented by the land and lake sediment records – a review. Antarctic Peninsula Climate Variability, Antarctic Research Series 79, 95–102.
Hulton, N.R.J., Purves, R.S., McCulloch, R.D., Sugden, D.E. and Bentley, M.J. 2002. The Last Glacial Maximum and deglaciation in southern South America. Quaternary Science Reviews 21, 233–241.
Ingólfsson, Ó., Hjort, C. and Humlum, O. 2003. Glacial and climate history of the Antarctic Peninsula since the Last Glacial Maximum. Arctic, Antarctic and Alpine Research 35 (2), 175–186.
Johns, W.H. 1981. The vegetation history and paleoclimatology for the Late Quaternary of Isla de los Estados, Argentina. Michigan State University, Dept. of Geology, MSc thesis.
Ljung, K., Björck, S., Hammarlund, D. and Barnekow, L. 2006. Late Holocene multiproxy records of environmental change on the South Atlantic island Tristan da Cunha. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 241, 539–560.
Malagnino, E.C. and Olivero, E.B. 1999. New evidence of the total glaciation of the Isla Grande de Tierra Del Fuego. Journal of South American Earth Sciences 12, 343–348.
Markgraf, V. 1993a. Younger Dryas in southernmost South America – An update. Quaternary Science Reviews 12, 351–355.
Markgraf, V. 1993b. Paleoenvironments and paleoclimates in Tierra del Fuego and southernmost Patagonia, South America. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 102, 53–68.
Moore, D.M. 1983. Flora of Tierra del Fuego. Oswestry: Anthony Nelson.
Nordenskjöld, O. 1898. Geologie, Geographie und Anthropologie. In: Wissenschaftliche Ergebnisse der schwedischen Expedition nach den Magellansländern 1895–1897, unter Leitung von Otto Nordenskjöld. Stockholm: Norstedt & Söner.
Rabassa, J., Coronato, A., Bujalesky, G., Salemme, M., Roig, C., Meglioli, A., Heusser, C., Gordillo, S., Roig, F., Borromei, A. and Quattrocchio, M. 2000. Quaternary of Tierra del Fuego, southernmost South America: an updated review. Quaternary International vol. 68–71, 217–240.
Sugden, D.E., Bentley, M.J., Fogwill, C.J., Hulton, N.R.J., McCulloch, R.D. and Purves, R.S. 2005. Late-glacial glacier events in southernmost South America: a blend of “northern” and “southern” hemispheric climatic signals? Geografiska Annaler 87A, 273–288.