Strålande sol och nästan vindstilla. En märkbar tempoökning kan noteras på Neumayer i och med att både ett tyskt och ett sydafrikanskt fartyg anländer i dagarna. Det går också ett flyg och så förbereder tyskarna sin transport till stationen Kohnen med sex stycken PistenBullys – deras mycket potenta dragfordon baserade på pistmaskiner.

Det var ca 50 personer på Neuymayer när vi kom och sängplatserna var slut, så två av oss får sova ute i en bomodul som ser ut som en stor pumpa. Det blev Carl och Micke och det hela kändes coolt ända tills vi fått upp värmen med en kupévärmare och det började lukta mögel. Tur att det finns en massa frisk luft för övrigt.

S.A. Agulhas II vid iskanten. Foto: Carl Lundberg

Vi bredde ut oss ordentligt i modulen som kan härbergera upp till åtta personer, men i går när vi kom hem stod det nytt bagage i hallen. Det tillhörde en sydafrikan som skulle sova en natt för att sedan flyga ut i dag med samma flyg som Åsa.

Vi som inte ska hem har åkt hela vägen till shelfisens kant idag för att ta emot last från S.A. Agulhas II, det sydafrikanska forskningsfartyget. Med hjälp av ett litet runt nät blev vi lyfta ombord och fick en rundtur och kaffe och kakor. Båten är splitterny och byggd i Finland. Varvet hade personal ombord som gav oss en eminent rundtur. Det var kul att se isen och våra bandvagnar på kanten från en annan vinkel.

Ombordlyftning. Foto: Carl Lundberg

Vi såg även pingviner göra sin långa vandring på isen bredvid och några passade på att hoppa i vattnet i den nya öppning som båten gjort, men det stora flertalet fortsatte i invanda fotspår. De går eller kanar 10 kilomenter enkel väg för att komma ner i vattnet varje dag.

Pingviner dyker i. Foto: Carl Lundberg

Det tog förresten två dagar för båten att bryta sig genom den två meter tjocka isen de sista kilometrarna fram till shelfiskanten.

Vid iskanten. Foto: Carl Lundberg

Ingen verkar veta när våra saker lastas av, men vi har varit här i fem timmar och det sas att båten skulle åka i natt, så det är väl bara att ha tålamod. Micke laddar lite snö i smältaren på bandvagnen så att vi kan ta en kopp te om det blir sent. Carl sitter vid tangentbordet och Pär jobbar med de ca 1 500 digitalbilder som Åsa tog under sin tid här.

Nyss såg vi ett flygplan komma in mot Neumayer, som bara är en prick på horisonten, så nu får vi klara oss utan energiknippet Åsa. Lycklig resa och tack för den här tiden! Flighten är redan över tolv timmar försenad på grund av att det ordinarie planet fått tekniska problem och att det var dåligt väder där det skulle starta, men så vitt vi vet skulle det stora planet till Kapstaden invänta, så vi håller tummarna.

Vi hoppas att våra saker kommer i land snart för om allt gått enligt plan, får vi träffa Göran Thor, vår nya expeditionsmedlem i kväll. Göran är biolog och vi ser mycket fram emot att följa hans arbete här nere. Det är hans andra resa så han vet vet hur slipstenen skall dras.

Nästan två timmar senare är läget oförändrat fast vi har druckit citronte med norsk honung.

Bästa hälsningar från isens kant!