Kungspingviner

Kungspingviner i Gold Harbour, Sydgeorgien. Foto: Jonas Bonnedahl

I detta projekt studeras i vilken utsträckning den nuvarande utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier hos människor och husdjur speglas i isolerade bakterier hos vilda djur och i naturen.

Lejonparten av forskningen kring hur antibiotikaresistens sprids har hittills handlat om human- och veterinärmedicinska frågor, men behovet av att förstå hur bakteriell resistens överförs inom resistensreservoarer i olika naturliga miljöer blir allt större. Vilda fåglar är viktiga för antibiotikaresistensforskning ur flera aspekter. Fåglar har i tidigare studier visat sig fungera som värdar och spridare av en mängd olika mänskliga bakterier och virus, vilket förstås kan leda till oönskade konsekvenser. Täta fågelkolonier kan fungera som reservoarer och smältdeglar för resistenta bakterier och gener.

Åsnepingviner

Åsnepingviner. Foto: Jonas Bonnedahl

Antarktis är ett av få områden i världen med begränsad mänsklig närvaro. Därför lämpar sig studier av fåglars roll som bärare och potentiella spridare av antibiotikaresistensgener särskilt väl i den miljön.

För att kunna studera förekomsten av antibiotikaresistens hos olika fågelpopulationer i antarktiska och subantarktiska regioner i relation till fåglarnas matvanor, migrationsmönster och möjlig mänsklig påverkan i området deltog vi på en kommersiell kryssning arrangerad av Quark Expeditions. Detta gav oss möjlighet att besöka ett flertal fågelkolonier på den Antarktiska halvön, Sydgeorgien och Falklandsöarna.

Vi samlade in avföringsprover från fåglar genom att plocka upp färsk spillning direkt från marken. Proverna hölls nerkylda under kryssningen och analyserades vid ankomsten till Sverige. Preliminära resultat visar på antibiotikaresistens i bakterier som isolerats från fåglar i både Sydgeorgien och på den Antarktiska halvön. Resultaten kommer att publiceras i kollegialt granskade tidskrifter.

Antarktislabbar

Labbar. Foto: Jonas Bonnedahl