En mycket vitare jul än den vi har haft kan man nog inte önska sig. De senaste dagarna har varvats med snöstormar och solsken. Natten till julafton föll det stora mängder snö, vilket gav oss en väldigt vacker julmorgon att vakna till. Men vi har haft det lite svårt att föreställa oss att det är jultider, då det aldrig blir riktigt mörkt utomhus. På grund av brandrisken finns det inte heller några levande ljus som för tankarna till julen. Som tur är har vi haft varsin chokladkalender som påmint oss om julens hastiga närmande.

Snö

Nyfallen snö försvårade framkomsten till labbet på julafton. Foto: Anders Torstensson

I Argentina har man ingen traditionell julmat som vi har i Sverige, men julafton firades med grillfest till lunch och sedan med en middagsbuffé på kvällen. Juldagen är större än julafton här, så efter middagen var det nedräkning till tolvslaget ungefär som vid ett nyårsfirande. Sedan var hela stationspersonalen ledig på juldagen.

Snöstorm

Under stormarna snöar det i alla riktningar. Foto: Anders Torstensson

Maten serveras i huvudbyggnaden Casa Principal. Varje torsdag serveras en av våra favoriträtter till middag, empanadas. Små halvmåneformade sydamerikanska piroger med olika fyllning. Vår favorit är roquefortost och valnötter. Genom detta fasta inslag håller vi koll på vilken veckodag det är, samt räknar veckor som passerat. Vi har varit fem empanadas på Carlini.

Det är en stor köttbit som gäller till alla mål annars. Anders, som inte äter kött har fått pröva på några spännande rätter. Ris med pulvermos. Linser med pommes frites. Rödbetor med palmhjärta. Alla grönsaker är så klart konserverade och vi kan utbudet på dessa vid det här laget. Det närmaste vi kommer frukt är aprikosmarmeladen till frukostkexen. Knäckebrödet i julklappen från vår gruppledare, Angela Wulff, förgyllde frukostbordet på julafton.

Arbetet i labbet fortskrider som planerat. Vi är dagligen upptagna med underhållsarbete från våra experiment, som är planerade att fortsätta någon vecka till. När koldioxid löser sig i havsvatten bildas kolsyra, och i takt med att koldioxidhalten i atmosfären ökar så blir haven surare (lägre pH). Precis som kolsyran i julmusten (som vi saknar) fräter hål på våra tänder, så kommer ökningen av kolsyra i havet ställa till problem för många organismer som lever där. Polarhaven är extra känsliga för havsförsurning, då koldioxid löser sig lättare i kallt vatten. Vi simulerar kommande havsförsurning för våra bottenlevande alger genom att bubbla havsvatten med en blandning av koldioxid och luft. Samtidigt mäter vi bland annat fotosyntetiskt aktivitet och stressnivåer hos algerna, samt följer utvecklingen av det mikrobiella samhället i ett förändrat klimat.

Experiment

Luft och koldioxid bubblas i våra prover för att simulera havsförsurning. Foto: Anders Torstensson