KRABBÄTARSÄL (Lobodon carcinophaga) är den vanligaste sälen och kan lätt förväxlas med weddell-, leopard- och rossäl som bor i samma område. Ses ofta ensamma eller i små grupper på packisen. Krabbätarsälen är den snabbaste sälen på isen genom att åla sig fram som en orm. De här sälarna har ofta stora ärr på ryggen efter attacker av leopardsälar och späckhuggare. Krabbätarsälen blir mer enfärgade ju äldre de blir och kallas ibland den vita antarktiska sälen. Födodyk oftast på 20–30 m och fångar krill. Djupaste uppmätt dyk 530 m. Foto: Caroline Gennser

WEDDELLSÄL (Leptonychotes weddellii) är ganska stora och känns igen på deras små huvud och korta labbar. Weddellsälarna är orädda och rör sig ganska långsamt på land. De har egna vakar som de använder som andningshål och för att ta sig upp på isen. Weddellsälarna dyker längre och djupare än andra sälar. Normalt dyk är mellan 50–500 m djupt och rekordet ligger på 750 m under 73 min. Foto: Caroline Gennser

ROSSÄL (Ommatophoca rossii) är den minsta sälen i området och oftast ensam. De känns igen på att de har ett ganska speciellt utseende med kort hals, brett huvud och liten mun. Rossälarna rör sig långsamt på isen. Andra kännetecken för rossälar är att de ofta lyfter huvudet rakt upp, gapar och sjunger. Rossälarna har massor av spännande läten. Foto: Caroline Gennser

Rossäl med satellitsändare påklistrad på pälsen. När sälen byter päls, oftast i november/december, trillar sändaren av. Satellitsändaren skickar signaler om sälens position när den befinner sig på ytan. Foto: Caroline Gennser

Rossäl inrullad i nätbåren redo för provtagning. Foto: Caroline Gennser

Projekten på Oden handlar inte bara om miljöforskning – här utförs även grundforskning om sälar.

Det är inte lätt att överleva i Antarktis, speciellt inte på land. Det är endast ett mindre antal arter av sälar och fåglar som har anpassat sig till det här karga klimatet. Det finns sex olika sälarter på Antarktis. Det som är unikt med de antarktiska sälarna är att storleken på populationerna återspeglar naturens egen bärkapacitet, helt utan människans påverkan.

Förändringar i sälarnas populationer beror på sjukdomar, tillgång på föda, antal rovdjur eller oförutsägbara miljö katastrofer (till exempel vulkanutbrott) och ibland kan dessa förändringar leda till massdödlighet. För 60 år sedan, på 1950-talet, dog majoriteten av krabbätarsälarna i området runt Amundsenhavet. Under en expedition år 1989 inom SWEDARP-programmet samlades blodprov in från krabbätarsälar, i vilka man kunde spåra rester av valpsjukavirus. Var det en valpsjukaepidemi som härjat bland krabbätarsälarna under 50-talet?

En av forskargrupperna (svensk-danskt samarbete) på Oden fokuserar på att undersöka processen för hur sälpopulationer utvecklar sjukdomsresistans ur ett evolutionärt perspektiv och hur det påverkar sälarnas populationsdynamik. Strategiskt, ur ett evolutionärt perspektiv, bör ett sjukdomsframkallande virus inte ta död på alla individer i en sälpopulation annars är risken stor att viruset dör ut tillsammans med sälarna. Hypotesen är att sjukdomsviruset migrerar runt bland olika sälpopulationer, men att en del individer som infekteras är partiellt immuna. Hos dessa individer framkallas inte sjukdomen eller så insjuknar de i en mildare form av sjukdomen. Den här frågeställningen kräver en kombination av flera olika biologiska kunskapsområden för att kunna besvaras, och därför är det många forskare inom olika ämnesområden som samarbetar.

För att kartlägga spridningen av smittsamma sjukdomar hos sälar behövs följande områden bearbetas:

1. Populationsdynamik (ekologi).
2. Livscykeln hos specifika virus och dess påverkan på värddjuret (cellbiologi, biokemi).
3. Sälarnas beteendeekologi.
4. Bildandet av antikroppar och andra sjukdomsresistenta åtgärder hos säl (immunologi, molekylär biologi).

Tre sälarter har valts ut till den här studien i västra Antarktis. Det är krabbätarsäl, weddellsäl och rossäl som slumpartat fångas i olika delar av Amundsenhavet och Rosshavet. Krabbätarsälarna är vanligast och gillar att ligga vid kanterna på isflaken. Weddellsälarna och rossälarna gillar tjockare packis och håller sig borta från iskanterna. Rossälarna är dessutom ganska ovanliga, vilket kan bero på att de är pelagiska stora delen av året. Under SWEDARP 2010/11 planerades det att fånga in 200 stycken sälar och ta prover på dem. Den slutliga siffran blev 220 stycken. Provtagningen har lyckats över förväntningar och det beror på att i år har sälteamet haft tillgång till en helikopter och då har det blivit mycket enklare att hitta/nå fram till sälarna.

Jag, som lärarstipendiat på Oden, har haft förmånen att få delta i många av dessa helikopterturer med sälekologerna Karin Hårding, Jonas Teilmann och Olle Karlsson, och aktivt fått delta i provtagningen. Sälarna sövdes med hjälp av ett bedövningsgevär som Olle skötte. Efter 10 minuter var sälen lätt bedövad och kunde fångas i ett nät. När sälen låg ordentligt inlindad i nätet togs blodprover, vävnadsprover, bakterie- och virusprover. Proverna används till analyser av epidemiska sjukdomar (bland annat valpsjuka) och hälsotillståndet hos sälen. Även andra prover på sälarna togs, så som hud, fett, hår och löss. Dessa prover används till att studera miljögifter hos sälar, som Rebecca Dickhuts forskargrupp på Oden arbetar med. Det tog ungefär 30 minuter att ta alla prover och efter det släpptes sälen som makligt hasade sig iväg.

Rossälarna är den sälarten man vet minst om. Fyra rossälar utrustades med satellitsändare för att kunna följa deras rörelser i förhoppningsvis under ett helt år. Satellitsändarna klistras fast på pälsen och sitter kvar tills sälen byter päls vilket sker en gång per år. Det är ett projekt som har som mål att utröna om rossälarna är pelagiska eller ej, det vill säga om de lever i öppet vatten stora delar av året. Vill man följa sälarnas rörelse är det möjligt via webbplatsen rossseals.trackit.cubitech.dk.

Slutligen kan jag berätta att det har varit spännande, trevligt och lärorikt att jobba med sälforskarna och hoppas det blir fler gånger.

Caroline Gennser, lärarstipendiat, S:ta Ragnhildgymnasiet