Här är jag med min aluminiumlåda och expeditionskläder.

I slutet på maj ringde telefonen och jag fick reda på att jag blivit uttagen som lärarstipendiat på Odens nästa resa till Antarktis. Vilka glädjetjut och hopp jag utförde i mitt kontor på skolan. Fantastiskt. Vilket äventyr. Wow. Jag tackade ja till resan innan sommarlovet. Mina kollegor och rektor stöttade mig helhjärtat i denna resa och jag tackar dem för det.

Mitt namn är Caroline Gennser och jag arbetar på S:ta Ragnhildgymnasiet i Södertälje som biologi och kemilärare. Jag har arbetat i många år som lärare, men trivs fortfarande med mitt yrke. Men som i alla verksamheter behövs nya infallsvinklar, nya erfarenheter, nytändningar för att vara stimulerande. För mig kommer den här resan att ge ett mycket intressant bagage som jag kan ta med tillbaka till mina elever, plus att jag får ut och åka på äventyr! Den här julen och nyår får mina barn klara sig utan mig och jag hoppas att de förlåter mig. Jag kommer sakna dem jättemycket, men desto härligare blir återföreningen i slutet på januari.

Sommarlovet var långt och härligt och resan med Oden var inte riktigt verklig än. Den skulle börja i december och det var långt till dess. När höstterminen började igen åkte jag och hälsade på Eva Grönlund på Polarforskningssekretariatet. Vilken kick det var att få se deras mysiga kontorslokaler och bli insatt i Polarforskningssekretariatets forskningssatsningar av Eva. En trevligare kontaktperson får man leta efter. Känslan som infann sig hos mig där uppe i Kungl. Vetenskapsakademiens lokaler var känslor av äventyr, strapatser, upptäcktsresande och forskning. Genuint mysigt för en naturvetare som jag. I mitten av oktober hämtade jag en del av min utrustning som jag har fått låna för att inte frysa och en aluminiumlåda som jag fick för att packa min utrustning. Packlådan skulle få åka med Oden när fartyget lämnade Sverige. På en av bilderna ser du mig stå modell med min polarjacka, byxor och mössa. Nu börjar avresan närma sig med stormsteg.

Axel Meiton berättar och jag skriver ner information om arbetet och livet ombord på Oden. Foto: Polarforskningssekretariatet

En vecka senare åkte jag tillsammans med Eva ner till Landskrona, Odens hemmahamn, för att besöka fartyget och träffa en del av besättningen. Det var spännande att komma på en isbrytare/forskningsfartyg. Det här är ett arbetsfartyg och det kommer bli väldigt intressant att få uppleva hur livet ombord kommer vara. Under det här besöket träffade jag även Axel Meiton från Polarforskningssekretariatet som är koordinator/expeditionsledare under resan och fick en genomgång med honom om mina arbetsuppgifter.

Jag har försökt att planera och förbereda mig så gott det går, men har så klart inte fått gjort så mycket som jag tänkt mig. I den här loggen kommer jag skriva ner mina upplevelser, mina tankar och reflektioner under Antarktisresan, men också vilken forskning som pågår under resan. En annorlunda resa till världens vita kontinent och kanske det området som är minst outforskat. Jag kommer ta del av både den storslagna naturen och arbete under extrema förhållanden. Det kommer att bli tufft både känslomässigt och fysiskt, men privilegiet att få komma till denna mycket speciella plats är fantastisk.

Nu är det alltså dags; SWEDARP 2010/11 Oden Southern Ocean.

Caroline Gennser, lärarstipendiat, S:ta Ragnhildgymnasiet