Den chilenska stationen Presidente Gabriel González Videla, Paradise Bay. Foto: Gustav Rossnes

Under de tidiga morgontimmarna onsdagen den tjugofjärde mars fortsatte vi vårt dokumentationsarbete av olika landbaser för flytande kokerier vid Svend Foyn Harbour, Nansen Island. För första gången sedan vi arbetade vid Orcadasbasen på Sydorkney, hade vi strålande solsken från en klarblå himmel! Och ingen dag kunde ha varit bättre än denna för fint väder, eftersom vår fortsatta resa söderut mot Paradise Bay tog oss genom en av de mest spektakulära landskapen på Antarktiska halvön. Dessutom kunde vi genomföra våra fältundersökningar längs vägen under riktigt bekväma förhållanden. Vid slutet av dagen anlände vi till Paradise Bay, där vårt mål var att studera och dokumentera två vetenskapliga forskningsstationer – chilenska Presidente Gabriel Gonzáles Videla och argentinska Almirante Brown.

Resultaten från våra tidigare studier vid Orcadas och Esperanza har visat att man från argentinsk sida har gjort stora ansträngningar att bevara och rekonstruera historiska lämningar och att berätta om stationernas historia till besökare. Man ger sin version av Antarktiska halvöns historia med hjälp av skyltar vid kulturminnen och genom utställningar i museer.

Den chilenska Presidente Gonzáles Videla-stationen vid Paradise Bay var inget undantag. Vi blev dock förvånade att få höra att själva målsättningen med verksamheten vid basen är att bevara de historiska lämningarna av stationen. Vid ankomsten välkomnades vi av chilensk militär i uniform – basen är bemannad av av fyra officierare från chilenska marinen och sex från flygvapnet. Det finns inga forskare på forskningsstationen, men tidigare under säsongen hade det varit en botanist där – i 15 dagar. Stationschefen förklarade att det primära syftet med basen är att underhålla byggnaderna vid stationen, på grund av av deras historiska signifikans och värde. I linje med denna målsättning har den chilenska militären försett stationen med ett museum, där de berättar om stationens historia liksom Chiles roll på den Antarktiska halvön.

Nära Videlabasen förmedlas också en annan berättelse om det förflutna, en berättelse om brittisk forskningsverksamhet på Antarktiska halvön under det tidiga 1920-talet. I den brittiska vetenskapshistorien är platsen känd som Waterboat Point, där två brittiska vetenskapsmän övervintrade ensamma under mycket enkla förhållanden och överlevde. Lämningarna av deras övervintring är, precis som det äldsta huset vid den chilenska Videlastationen, ett skyddat historiskt monument. På ett betongfundament sitter en gjutjärnsskylt som berättar om övervintringen – invigd av den brittiska prinsessan Anne.

Därmed kan vi dra slutsatsen att beslutsfattare i Argentina, Chile och Storbritannien (stater med överlappande territoriella krav på Antarktiska halvön), anser och har ansett att områdets historia och kulturarv har ett särskilt värde. Vi har också sett att de beskriver områdets historia på olika sätt. I vår fortsatta forskning på detta område ska vi besvara frågan varför. I morgon hoppas vi få ytterligare insikter i dessa frågor vid den brittiska forskningsstationen Port Lockroy – museum och skyddat kulturminne.

Dag Avango, expeditionsledare, KTH/University of Groningen