Tidsserier bestående av 1 minut data från 17 till 21 december 2006 av koldioxidens partialtryck (pCO2, ppm), upplöst syre (O2, μmol/kg) och klorofyll a- fluorescens Chl a, μg/l). Urmärkande drag (fytoplanktonblommning och uppvällning) anges med cirklar. Fotot (av Agneta Fransson) visar ett Krabbätarsäl på ett isflak i ett område som tyder på uppvällning.


Tidsserier bestående av 1 minut data från 17 till 21 december 2006 av koldioxidens partialtryck (pCO2, ppm), upplöst syre (O2, μmol/kg) och klorofyll a- fluorescens Chl a, μg/l). Urmärkande drag (fytoplanktonblommning och uppvällning) anges med cirklar. Fotot (av Agneta Fransson) visar ett Krabbätarsäl på ett isflak i ett område som tyder på uppvällning.

Polarhavet i Södra Oceanen har ett istäcke som varierar i storlek beroende på säsong, då isen bildas eller smälter. Denna variation påverkar förhållandena i ytvattnet för biologisk produktion och koldioxidflöden (CO2). Målsättningen med projektet är att studera effekten av havsis på CO2-systemet och löst syrgas i ytvattnet och de biogeokemiska processerna som styr detta system under sommarsäsongen. Genom kontinuerliga mätningar av ytvattnets partialtryck CO2 (pCO2), total alkalinitet och löst oorganiskt kol kunde CO2-systemet och CO2-flöden mellan hav och atmosfär bestämmas, från Punta Arenas (Chile) via Rosshavet till McMurdo Sound i Antarktis. Ytterligare mätningar av syrgashalt, klorofyll a, närsalter, salthalt och temperatur behövdes för att studera bland annat biologisk produktion och fysiska processer. Preliminära resultat visar att pCO2, syrgas och klorofyll varierar från öppet hav till havsisområden. En minskning i pCO2 och ökad syrgas korrelerar med ökad klorofyll, vilket tyder på en planktonblomning. Övermättnaden av CO2 i havet i förhållande till i atmosfären vid ett tillfälle, då det var delvis istäckt, kan bero på en vertikal omblandning då vatten berikat med CO2 och näringsämnen kommer upp till ytan från undre vattenlager. Vid samma tidpunkt passerade vi isflak med många krabbätarsälar och adeliepingviner, vilka gynnas av produktionen av de djurplankton som lever av växtplankton under isen, som i sin tur gynnas av det näringsrika vattnet.

Se forskarrapport Variability of the carbon dioxide system, oxygen and biogeochemical processes in the Southern Ocean