IceCube lab i förgrunden har två våningar. Kablarna från detektorn kommer in genom de två pelarna på sidorna och når på så sätt datorklustret på övervåningen. Foto: Klas Hultqvist

IceCube lab i förgrunden har två våningar. Kablarna från detektorn kommer in genom de två pelarna på sidorna och når på så sätt datorklustret på övervåningen. Foto: Klas Hultqvist

Vad består den okända mörka materien i universum av? Det finns sex gånger mer av den i universum än av vår vanliga materia, som består av atomer. Var kommer den kosmiska strålningen med den allra högsta energin ifrån? Hur kan partiklar accelereras till så enormt höga energier som man har observerat? Det är några av de frågor vi hoppas att IceCube-teleskopet ska kunna besvara. Svaren på dessa frågor bidrar till vår förståelse av universums utveckling från Big Bang (för 13,7 miljarder år sedan) fram tills idag.

Borrlägret släpper ut kondensationsrök bakom ett av de två borrtornen som användes för IceCube. Foto: Klas Hultqvist

Borrlägret släpper ut kondensationsrök bakom ett av de två borrtornen som användes för IceCube. Foto: Klas Hultqvist

Bygga stort för att fånga smått

IceCube är ett gigantiskt teleskop som detekterar neutrinopartiklar från rymden. Det började byggas vid Amundsen-Scottstationen på den geografiska Sydpolen under Antarktissäsongen 2004/05. När det är klart kommer teleskopet att bestå av 5 160 ljusdetektorer nedsänkta i 86 hål till djup mellan 1 450 m och 2 450 m. Isen på dessa djup är mycket transparent. Neutrinon är en partikel som ytterst sällan reagerar med materia och man måste därför bygga mycket stora detektorer för att ha en chans att observera några. IceCube blir 1 km3 stort och kommer att väga ca 1 gigaton! Neutriner bildas ute i rymden genom olika processer. När en neutrino trots allt reagerar i isen bildas det ljus som registreras av ljusdetektorerna, och med hjälp av den informationen bestämmer man riktningen på den inkommande neutrinon.

Med hjälp av en varmvattenborr skapas ett 2 460 m djupt vattenfyllt hål med ca 60 cm i diameter. Ljusdetektorerna sänks ned i hålet och fryser in efter ca 2 veckor. För säsongen 2009/10 utrustades 20 nya hål, vilket gjorde att teleskopet bestod av totalt 79 hål i slutet av säsongen, av de planerade 86. Sverige bidrog med 3 borrtekniker och en fysiker under säsongen. Totalt arbetar upp till 50 personer med IceCube under borrsäsongen, varav 30 med själva varmvattenborrningen.

Den gamla stationen som var inhyst under domen har utrymts och tagits bort. Nu plockades domen ned. Foto: Klas Hultqvist

Den gamla stationen som var inhyst under domen har utrymts och tagits bort. Nu plockades domen ned. Foto: Klas Hultqvist

Artiklar om partiklar

Vi har samlat data med de dittills färdiga strängarna varje år sedan 2005 och publicerat en mängd rapporter. Vi har analyserat ca 20 000 neutriner (tom 2008 års data) som har skapats i kollisioner mellan den kosmiska strålningen och atomer i jordens atmosfär, men ännu har ingen utomjordisk neutrino identifierats. Sedan 2006 har 16 artiklar med IceCube-resultat publicerats i fackgranskade tidskrifter, samt ett 30-tal artiklar med data från den tidigare detektorn på samma plats, AMANDA. IceCube är ett stort internationellt projekt med över 200 forskare från tio länder.