Antarktis är det geografiska område som ligger längst bort från mänskliga utsläpp av gaser och partiklar som påverkar vår miljö. Trots avståndet från källorna så är det just denna kontinent av snö och is som förväntas bli mest påverkad till följd av en förändring i klimatet. De luftburna partiklarnas, eller aerosolernas, betydelse för jordens energibalans har på senare tid lyfts fram som en av de mest osäkra faktorerna när det gäller att förutse hur en förändring av atmosfärens sammansättning påverkar jordens klimat. Partiklar deltar direkt i strålningsbalansen genom att absorbera och sprida ljus från solen, men aerosolen är även en integrerad del av molnbildningsprocessen. Partiklar i Antarktis är också av intresse ur ett historiskt perspektiv. Variationer av mängden stoft som lagrats i iskärnor som borrats upp på Antarktis har använts för att säga något om hur medelvinden har ändrats till följd av ett ändrat klimat. Trots att aerosolen kan hjälpa oss att förstå klimatet både framåt och bakåt i tiden så vet vi väldigt lite om de processer som bestämmer aerosolens egenskaper i en viss plats vid en viss tid.

Projektet syftar till att karakterisera aerosolen i Antarktis med avseende på dess fysikaliska och kemiska natur som funktion av höjden genom flygplansmätningar. Dessa observationer kopplas till fjärrmätningar från marken och från rymden, samt till långtidsövervakning av aerosolens egenskaper. De grundläggande frågorna är: Vad kontrollerar den naturliga aerosolens livscykel i Antarktis? Till vilken grad påverkas aerosolen i Antarktis av långväga transport?

Se forskarrapport Antarctic tropospheric aerosol physical and chemical properties