Färskvattenbalansen i havet kring Antarktis kontinentalsockel håller på att förändras, åtminstone delvis på grund av att det västantarktiska istäcket bryts upp och smälter. Den mest dramatiska uttunningen av istäcket rapporteras för ett antal glaciärer som mynnar ut i Amundsenhavet. Avsmältning av det västantarktiska istäcket kan komma att påverka den globala havsnivån, och för att kunna förutse hur detta istäcke kommer att bete sig måste vi förstå hur vattencirkulationen i havet i detta område ser ut. Antarktis omges av en relativt varm och salt oceanvattenmassa – det cirkumpolära djupvattnet – med en temperatur på 1–2 °C. Med hjälp av mätningar på plats, fjärranalys och modellering ska vi i detta projekt studera det cirkumpolära djupvattnets inflöde över Amundsensockeln och den avsmältning av isberg och flytande glaciärer som detta inflöde orsakar.

Projektets specifika syften är:

1. att identifiera de mekanismer som orsakar ett flöde av cirkumpolärt djupvatten in över sockeln, och
2. att fastställa den tidsmässiga variationen och tendenserna för inflödet av cirkumpolärt djupvatten och jämföra detta med tidsserier för orsaksmekanismerna.

För att nå dessa mål har vi sett över och återutsatt tre autonoma mätriggar (se figur) som står utplacerade på botten i den centrala Amundsensockeln. Mätningarna ingår som en del av ett internationellt samarbete för att studera det cirkumpolära djupvattnet och den snabba avsmältning av Amundsensockelns glaciärer som kopplas till detta. Fyra institutioner från Sydkorea, Storbritannien, USA och Sverige arbetar tillsammans i ett program för resurssamordning. I samband med expeditionen till Amundsenhavet med den sydkoreanska isbrytaren Araon återfanns totalt 16 mätriggar. Av dessa återutsattes 15 riggar vid kontinentalbranten, djuprännor och i närheten av de flytande glaciärtungorna. Mätresultaten kommer att finnas tillgängliga via den amerikanska offentliga databasen National Oceanographic Data Center och Southern Ocean Observing System.

De första resultaten från projektet har publicerats i tre kollegialt granskade artiklar i internationella tidskrifter. Ytterligare två artiklar har skickats in och två till är under utarbetande.

Vi vill tacka Korea Polar Research Institute för deras logistiska stöd.