Vi är nu djupt inne i Amundsenhavet och så långt söderut vi kommer att komma på den här expeditionen.

Getz glaciär

Getz glaciär. Foto: Anna Wåhlin

Araon stävar västerut längs kanten på Getz glaciär, vädret är grått och mulet. Getz är ungefär lika stor som England och en av de största glaciärerna i Antarktis. Kanten som vi följer är ett brant stup av is, varifrån isberg bryts loss med jämna mellanrum. Ovanför kanten sträcker sig glaciären som en enorm kudde upp mot Transantarktiska bergen.

Vi har kommit in i en så kallad polynia, dvs. ett öppet område utan någon havsis, som bildas av vinden varje år här i Amundsenhavet. Förhållandena kunde inte vara bättre för vår del, det är totalt isfritt och Araon kan arbeta helt ostört med provtagningar och med våra mätriggar.

Mätriggarna består av en vajer uppspänd mellan ett ankare i botten och en boj i toppen. På vajern sitter mätinstrument uppsatta, de mäter salthalt, tryck, temperatur och strömhastighet i vattnet. Med jämna mellanrum skall riggen tas upp, så att vi kan byta batterier och läsa ur data. Det är det som största delen av vår tid ägnas åt nu.

Vid upptagningen skickas en signal från båten till en akustisk utlösare, som då släpper ankaret och låter toppbojen, med vajern hängande under sig, flyta upp till ytan. Sedan gäller det att fånga in bojen och vajern med alla instrument och få ombord dem på båten.

Johan och Ola arbetar med mätrigg

Johan och Ola arbetar med mätrigg. Foto: Anna Wåhlin

Vi är mycket imponerade av Araons manövrerbarhet. Förutom att hon är väldigt snabb (upp till 11 knop i halvmetertjock is), så har hon ett dynamiskt positioneringssystem, som gör att hon kan manövrera helt obehindrat i alla riktningar och hålla exakt position, även i ganska tjock is. Ett perfekt fartyg för riggarbete med andra ord!

Stämningen är god ombord. Det blir en del dråpliga situationer och regelbundna fnissattacker på grund av språkförbistringar. Vi har nått matfantasistadiet och ägnar mer och mer tid åt att prata om och tänka på vad vi kommer att äta när vi kommer hem (Hönökaka med Jarlsberg!), samt längta efter våra familjer och vänner i Sverige.

I dag har vi en mellandag innan vår sista utsättning i natt, och därefter ett sista försök att få upp en rigg som verkar ha fastnat i leran en bit norrut. Vi passar på att vila, läsa böcker och fotografera.