En Adéliepingvin hålls upp och ner för provtagning.Foto:Jonas Waldenström

En Adéliepingvin hålls upp och ner för provtagning. Foto:Jonas Waldenström

Det finns mycket lite kunskap om utbredning och effekter av olika bakterier, som Salmonella spp. och Campylobacter jejuni, på djurlivet i Antarktis. Vi har tidigare funnit Salmonella, sannolikt av urbant ursprung, hos åsnepingvin, antarktisk pälssäl och svartbrynad albatross, samt C. jejuni hos macaronipingvin på Bird Island, Sydgeorgien. Dessa bakterier, som kan vara indikatorer på mikrobiell nedsmutsning, har sannolikt kommit till sub-Antarktis som ett resultat av mänsklig aktivitet. Ett syfte med expeditionen till Antarktiska halvön under januari–februari 2002 var att studera om indikatorbakterierna kunde återfinnas i djurpopulationer med hög expositionsgrad för turister. Prover togs på en elefantsäl och 223 fåglar från sju platser, på och i anslutning till Antarktiska halvön. Campylobacterna odlades i ett fältlaboratorium på båten. Salmonellaproverna analyserades i Sverige. Förutom naturligt förekommande Campylobacter fann vi varken C. jejuni eller Salmonella spp. hos de provtagna djuren. Även om turismen är välutvecklad i området är regleringen av turistströmmarna stor och direktkontakt med djuren är, till skillnad mot situationen på forskningsbaserna, inte tillåten. Små forskningsbaser behöver inte destruera mänsklig avföring, vilket kan spela roll för spridning av dessa bakterier till närliggande djurpopulationer.

Se forskarrapport: Infectious agents in bird populations on the Antarctic Peninsula