Infectious agents in bird populations on the Antarctic Peninsula
En Adéliepingvin hålls upp och ner för provtagning. Foto:Jonas Waldenström
Det finns mycket lite kunskap om utbredning och effekter av olika bakterier, som Salmonella spp. och Campylobacter jejuni, på djurlivet i Antarktis. Vi har tidigare funnit Salmonella, sannolikt av urbant ursprung, hos åsnepingvin, antarktisk pälssäl och svartbrynad albatross, samt C. jejuni hos macaronipingvin på Bird Island, Sydgeorgien. Dessa bakterier, som kan vara indikatorer på mikrobiell nedsmutsning, har sannolikt kommit till sub-Antarktis som ett resultat av mänsklig aktivitet. Ett syfte med expeditionen till Antarktiska halvön under januari–februari 2002 var att studera om indikatorbakterierna kunde återfinnas i djurpopulationer med hög expositionsgrad för turister. Prover togs på en elefantsäl och 223 fåglar från sju platser, på och i anslutning till Antarktiska halvön. Campylobacterna odlades i ett fältlaboratorium på båten. Salmonellaproverna analyserades i Sverige. Förutom naturligt förekommande Campylobacter fann vi varken C. jejuni eller Salmonella spp. hos de provtagna djuren. Även om turismen är välutvecklad i området är regleringen av turistströmmarna stor och direktkontakt med djuren är, till skillnad mot situationen på forskningsbaserna, inte tillåten. Små forskningsbaser behöver inte destruera mänsklig avföring, vilket kan spela roll för spridning av dessa bakterier till närliggande djurpopulationer.
Se forskarrapport: Infectious agents in bird populations on the Antarctic Peninsula
Datum
Januari–februari 2002
Deltagare
Forskningsledare
Björn Olsen
Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Research Institute for Zoonotic Ecology and Epidemiology
Färjestaden
Jonas Bonnedahl
Research Institute for Zoonotic Ecology and Epidemiology
Färjestaden
Tina Broman
Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Jonas Waldenström
Ekologiska institutionen, Lunds universitet
Research Institute for Zoonotic Ecology and Epidemiology
Färjestaden
Referenser
Bastida, R., Loureiro, J., Quse, V., Bernardelli, A., Rodriguez, D. and Costa, E. 1999. Tuberculosis in a wild subantarctic fur seal from Argentina. J Wildl Dis 35 (4), 796–798.
Broman, T., Bergström, S., On, S.L.W., Palmgren, H., McCafferty, D.J., Sellin, M. and, Olsen, B. 2000. Isolation and characterization of Campylobacter jejuni subspecies jejuni strains from macaroni penguins (Eudyptes chrysolophus) in sub-Antarctica. Appl Environ Microbiol 66, 449–452.
De Lisle, G.W., Stanislawek, W.L. and Moors, P.J. 1990. Pasteurella multocida infections in Rockhopper penguins (Eudyptes chrysocome) from Campbell Island, New Zealand. J Wildl Dis 26 (2), 283–285.
Meyer-Rochow, VB. 1992. Observations on an accidental case of raw sewage pollution in Antarctica. Zbl Hyg 192, 554–58.
Morgan, I.R. and Westbury, H.A.1981. Virological studies of Adélie penguins (Pygoscelis adeliae) in Antarctica. Avian Dis 24 (5), 1019–1026.
Oelke, H. and Steiniger, F. 1973. Salmonella in Adélie penguins (Pygoscelis adeliae) and South Polar Skuas (Catharacta maccormicki) on Ross Island, Antarctica. Avian Dis 17 (3), 568–573.
Olsen, B., Bergström, S., McCafferty, D.J., Sellin, M. and Wiström, J. 1996. Salmonella enteritidis in Antarctica: zoonosis in man or humanosis in penguins? The Lancet 348, 1319–1320.
Palmgren, H., McCafferty, D., Aspan, A., Broman, T., Sellin, M., Wollin, R., Bergström, S., and Olsen, B. 2000. Salmonella in sub-Antarctica: low heterogeneity in salmonella serotypes in South Georgian seals and birds. Epidemiol. Infect 125, 257–262.
Parmelee, D.F., Maxson, S.J. and Bern-stein, N.P. 1979. Fowl cholera out-break among brown skuas at Palmer Station. Antarctic J US 14 (5), 168–169.
Prociv, P. 1998. Health aspects of Antarctic tourism. J Travel Med 5 (4), 210–2.